Yzza

Nu har klockan slagit över 12, och alltså är det den 31 december idag, nyårsafton. Om exakt 23 timmar och 55 minuter kommer det vara 2011. Året 2010 har gått fort! Kanske för att det har hänt så mycket hela tiden för mig.

Jag startade bloggen i mars, för att jag var uttråkad. Jag hade en plan med den. Jag ville absolut inte ha en bimboblogg med lipgloss och mode och enbart shopping. Med tanke på hur mitt liv ser ut nu skulle inte jag ha möjlighet till det heller!
Men tanken med bloggen var faktiskt en annan än vad den har blivit. Min första tanke var ju att skriva om de författarna som fått Nobelpriset de senare åren, och hur böckerna var. Och det handlar det första inlägget om. Och ytterligare ett, sen inget mer. Projektet visade sig vara för tråkigt och jag hittade annat att skriva om.

Ett annat projekt var att skriva om saker jag funderar mycket på- och ha det som underlag för ett annat projekt som jag vill göra i framtiden.(som självfallet än så länge är hemligt) Några inlägg har det blivit om det, men inte alls så mycket jag tänkte. Kanske till nästa år...

Det här har alltså blivit en familjeblogg när man får följa kaoset hemma hos Cirkus W. Det har visat sig vara uppskattat med, och ett bra sätt för släkten som bor långt borta att se och läsa om vad som händer. Bloggen kommer fortsätta handla om det, men jag kommer försöka få in lite andra saker med!

I september gjorde jag en ny kategori på bloggen: Prematurmamma. För att skriva hur det var när Thelma föddes. Den delen är inte riktigt klar ännu, det kommer komma några flera inlägg där, som mest handlar om mina tankar under den tiden.

Den kategorin jag kommer jobba mer på nästa år är Funderarskrubben. Det är även den kategorin som skulle ha varit utmärkande för bloggen.. men men. Jag har lite citat som jag ska ha som underlag och skriva utifrån, men jag slänger ut en öppen fråga: Finns det något som DU  vill att jag berättar och skriver om när det gäller ett ämne? Vore lite roligt att höra!

Jag har under kvällen i mina pauser från pluggandet kollat igenom bloggen för att se vad som har hänt genom året, och oj vad bra det har varit!

Några saker har ju inte varit bra. Jag läste igen om Charlie, min älskade hund, och det gör lika ont idag att läsa om den dagen han flyttade till Nangijalia som den dagen det hände. Han har snart varit borta ett år! Det känns fortfarande konstigt att veta att jag aldrig mera kommer klappa honom eller få en puss, och det hugger fortfarande i hjärtat när jag ser den pincher som bor här  i området ute.

För att inte deppa ihop totalt tänkte jag istället sammanfatta många av de otroligt många bra och roliga sakerna som har hänt!

Den självfallet klart bästa saken som händer 2010 är Thor
Och att det känns så självklart redan från början att han är en del av våran familj. Jag har aldrig haft några funderingar över att man kan älska ytterligare ett barn som det första- för mig var det självklart! Hjärtat är ju elastiskt och rymmer mycket kärlek! Thor har redan hunnit bli fyra månader och det har gått så fort! Vi provade lite gröt igår för första gången. Det var gott tyckte han! Han blev som tokig och ville ha mer så han gillade smaken av banangröt. Däremot var det lite svårt att behärska själva ätartekniken. Gröten rullade mest runt i munnen med tungan! Själfallet finns ögonblicket förevigat på kort och kommer komma innom kort!

Under året har jag även tänkt på hur pass underbar min familj är, både min egen, och min större "storfamilj" som ställer upp för mig och oss i alla tänkbara lägen!
Till det har jag ett härligt kompisgäng som jag känner att jag kan både skratta med, och om det skulle behövas, gråta ut hos.

Jag känner att jag kan faktiskt säga att jag är riktigt lycklig över att ha dem alla i mitt liv!

Sen har vi Anders, att han ibland står i mitt i kaoset förstår jag inte, men han är verkligen min stora kärlek och riddare!


Några andra bra saker i år:
* Byte av dagis till Snoken
Det var ju lite sisodär med dagmamman till Thelma på slutet, och sen bytte vi till vårat föräldrakooperativ Snoken. Jag har aldrig ångrat det, trots att vi har arbetsdagar och hjälper till att städa. Thelma trivs, personalen är toppen och som grädde på moset har de en egen kokerska som gör god mat och Thelma äter bra. Det känns bra att lämna henne varje dag, jag märker att hon har verkligen utvecklats på den tiden hon har varit där och de ser henne som en del av sin avdelning.
* Saltsjöbus
Vårat lekvänliga cafe för barn här i Orminge. Ibland fullt med folk, men alltid ett bra besök. Och god foccatia!
*Besök i badhuset
Jag, Anders och Thelma var i badhuset för första gången i år. Det fungerade bra med Thelma och var roligt. Tyvärr har vi inte kommit dit igen, och att ta med både Thelma och Thor själv känns som ett lite väl stort projekt för mig. Jag hoppas att jag och Thelma kan komma iväg någon helg igen, kanske med hennes små kompisar?
*Sommardagen på Haga
Den var helt enkelt perfekt! Fjärilshuset är ett perfekt utflyktsmål och vi hade en toppendag! Vi kommer absolut åka tillbaka!
* Min och Thelmas utflykt till Sippsö
Jag tror att bilderna från mitt blogginlägg därifrån säger det mesta! Sippsö är en verklig pärla och Per, Elin och Emma har en riktig semesterpärla där! Vi hoppas vi får komma tillbaka!
*min frisör
Efter mycket funderingar så åkte det långa svarta håret av. Så skönt! Nu behöver jag iof gå dit igen, men att klippa av mig håret var helt klart ett bra beslut!
* Cataclysm
Spelnörden och wowaren finns kvar i mig, även om det blivit mindre! Mycket nytt att upptäcka och göra, men även mera tid att spendera med min WoW familj!



Sen har jag gjort ett bra försök med! Att börja träna! Så jag får väl kalla det för årets bästa försök ändå. Tyvärr hann jag bara träna tre gånger innan vi blev helt däckade av hosta och förkylningar som bara går runt, börjar om och som aldrig verkar sluta. Tyvärr har vi varit en hel del sjuka under hösten, men motivationen finns där!

Sen är jag faktiskt riktigt stolt över mig själv som har börjat plugga igen! Och att jag klarade första tenta så bra ändå trots dåliga förutsättningar. Nu är det tentadags igen och jag har gjort en planering jag hoppas håller. Tyvärr har jag inte hunnit varit så aktiv i alla diskussioner som rör skolan, men har jag sjuka barn hemma så prioriterar jag dem ALLTID först. Nu i vår ska vi ut på praktik och det blir spännande. Däremot vad jag ska bli när jag blir stor har jag inte riktigt klurat ut ännu.

Jag kan inte förgylla bloggen med glammiga grejer som jag har köpt. Av den enkla anledningen att jag inte har gjort så mycket spännande inköp. Men några favoriter har det blivit! Som våran vagn, våran dubbel Urban Jungle. Jag älskar vagen, och även barnen! Thelma trivs i den, Thor sover som en stock. Den rymmer mycket och är lättkörd. Allt man behöver i ett stressig mammaliv!

En annan sak som jag funderarade på länge innan jag köpte, men sen bara blir mer och mer glad över är min tvättboll. Det är ju fruktansvärt mycket tvätt här hemma så den är toppen. En rolig parantes, när jag sökte efter bild på tvättbollen så dök en bild upp från min blogg på Elin och Jessica. Jag har väl tvättade kompisar!


Det mest glammiga i mitt mammaliv är nog mitt läppbalsam. Glamorfaktor noll, men ack så bra! Hemma går denna lilla burk under namnet puss salva. Det är mycket viktigt att sätta det på läpparna. Sen ska Thelma pussa mamma, pappa och bror. Sen ska mamma och pappa pussas. Alla familjer behöver puss salva!
Denna lilla burk får du för ett par ynka tior på apoteket, gör både plånboken och nariga läppar och nagelband glada!


Överst i inlägget har jag lagt upp fyverkerier och de är de enda fyverkerier jag kommer känna mig ansvarig för. Visst är de vackra, men jag tänker på alla rädda djur och dementa älder som blir rädda varje år. Jag kan tycka att det är okej att avfyra fyverkerier vid tolvslaget, men de som gör det hela dagen ger jag inte mycket för. Eller smällare som bara låter. Något som jag tycker är vackrare och som inte gör djur och människor rädda eller förstör miljön lika mycket är Khom loy. De blir vanligare för varje år och jag hoppas att de snart blir de vanligaste!




Så vad kommer 2011 innebära för mig?
Dels kommer jag börja jobba igen i augusti, med blandade känslor. Det ska på ett sätt bli skönt att få börja jobba igen och komma tillbaka till mitt forna vuxenliv, samtidigt som att det innebär mindre tid att umågs med barnen.

Vi kommer åka på semester i år, till Danmark och besöka Anders syster Annica. Vi kom inte iväg på några längre saker i år dels för att jag hade så ont och inte kunde sitta så länge i bilen, och för att vi inte riktigt vågade dra iväg när jag var gravid.

Jag hoppas vi får vara friska, framförallt att Anders tumör inte börjar bråka. Och att den här envisa förkylningen ger med sig så jag kan börja gå till gymmet igen och göra av med de sista gravidkilorna.
Visserligen säger de att det ska ta lika lång tid att gå ned i vikt efter en graviditet som upp, men det skulle innebära att jag var klar för bikinisäsongen till september och det känns lite buttert. Och bada i vassen har jag inga planer på.


JAG ÖNSKAR ER ALLA ETT GOTT NYTT ÅR OCH ETT UNDERBART 2011!!

Egentligen hade jag tänks skriva om våran jul, men som vanligt har jag förlagt min kamera med alla bilder...Den ligger kvar hos mina föräldrar där vi firade julafton.

Men på julafton gick jag igenom lite bilder på Thelma, och fick se bilder ifrån den 18 oktober 2008, den magiska dagen då vi fick åka hem från neo som en hel liten familj.

Vi hade de senaste 10 dagarna bott i ett så kallat samvårdsrum. Vi skötte oss helt själva, förutom att personalen kom in med mat och mediciner. Det här var den sista träningen innan familjer släpps hem.
Och när jag tänker efter hur hela avdelninge var planerad så finns det en underliggande tanke med det.

När vi kom till neo, och Thelma låg på intensivdelen, i kuvösen, låg vi längst in- längst bort från ytterdörren till avdelningen. Steget efter det var en sk lättsal. Thelma låg på en värmebädd. (Dvs, en vattenmadrass med värme i så att inte de små barnen behöver lägga energi på att hålla rätt temperatur, utan istället kan använda sin energi till att växa och jäsa) Lättsalen låg ett par meter närmare ytterdörren. Och närmast låg då familjerummen eller samvårdsrummen. Fina rum, inredda i gedigen landstingsstil från 1860 talet ungefär.



Vi hade en liten skrämvägg där handfat och skötbord fanns. (Och som ni ser ligger Anders kängru med Thelma närmast fönstret)


Jag hade inte så mycket prematurkläder till Thelma, och tvättmaskin hade jag inte tillgång till på avdelningen, så detta fick även vara tvättstuga.
Det var hela rummet. Mysigt.. nja, det fyllde sin funktion.

En sak som ändå var lite rolig under den tiden när vi bodde i samvårdsrummet var att en dag kommer våran läkare in, Boubou och berättar att de har studiebesök från Japan som vill se hur den Svenska neonatalvården ser ut. De undrade om han och gästerna fick komma in och se hur en familj som nästan var redo för hemfärd bodde. Visst fick de komma in... och in stövlade ett tiotal japaner, och gapade STORT!
På ena sängen ligger Anders, i bar överkropp med lilla pytte Thelma. De hade dels aldrig sett ett sådant litet barn, eller en sådan stor hårig man. Och att dessutom en MAN hade sån närkontakt med nyfödda!

Det sista jag ville göra innan vi åkte hem var att ta kort på Thelma och hennes kuvösgranne Benjamin. Och på Thelma då, men det var inte så lätt att få henne att ligga still på rygg. Hon låg fortfarande väldigt ihopkrypen och rullade mest runt på sängen. Men det blev ett bra kort där man kan se hur liten hon var i jämförelse med min hand. Jag har ju inte så stora händer.



Men sen var det ÄNTLIGEN dags! Hemfärd!!

Hemma hos oss trampade nyblivna mormor, morfar och farmor runt. Ingen av dem hade ju sett Thelma mer än på bild. De hade varit så gulliga och städat och handlat mat till oss. Och lagat middag, ungsbakad lax med presspotatis och romsås. Himmelriket efter flera veckor med micrad mat!!

Vi packade in oss i bilen och Thelma i bilstolen, som vi tack och lov hade köpt i väldigt god tid. Och det var tur att vi hade köpt en Brio, för det är den som små barn sitter bäst i. Och ändå såg det ut som att hon skulle försvinna i den...



Att komma hem när man varit borta ett tag brukar vara skönt, den här gången var det UNDERBART! Att få vara i sitt eget hem, sin egen säng, sitt eget kök. Och så hade jag saknat både katterna och Charlie något fruktansvärt!

Mormor och Farmor till Thelma hade dessutom gjort iordning hennes första "säng". En gammal barnvagn som min mormors far hade som nyfödd. De hade klätt om den så fint!


Thelma fick en massa presenter med, som många hade lämnat till oss under den tiden vi varit på sjukhuset och som mor-och farföräldrar hade.
Och det var just den bilden jag fastnade på nu i julas. Thelmas farmor, Yvonne hade köpt Thelmas första skor, ett par Converse skor i bebis storlek. De här skorna är pyttesmå, men jag tyckte att farmor var galen- de var ju så stora att Thelma aldrig skulle växa i dom!! Thelma växte såklar i skorna så småningom, lagom tills hon var 10 månader. (Lillebror Thor har snart vuxit ur dom, vid 4 månaders ålder)

Och det här är en bild om rör mig om hjärtat.. en liten liten fot...

..-özaju

i                      m        g




4          bbbb
3

Nu har de börja dimpa ned i brevlådan i ett par dagar- Julkorten! Och jag blir jätteglad, och en minut senare får jag dåligt samvet. I år igen.

Varje gång någon gång i mitten av november börjar jag frenetiskt bläddra i Panduro katalogen och titta ut matreal för att göra egna julkort. Och inspirationen är det inget fel på. Två veckor senare har det fortfarande inte hänt något och jag börjar i vanlig ordning inse att jag inte kommer ha tid att knåpa ihop egna julkort. I år igen.
Tanken går då vidare till att beställa julkort med något fint kort på oss i familjen och istället för Panduro katalogen så börjar jag gå igenom alla tusentals kort på någon av datorerna efter det perfekta kortet att göra julkort av. Längre än så kommer jag inte.

Någongång mitt i december är paniken ett faktum och jag står och kollar i affärerna efter fina julkort att sicka. Ibland har det till och med hänt att jag har köpt några, och frimärken. Frimärkena brukar gå åt ändå, men julkorten brukar jag hitta någongång mitt i sommaren sen och tanken har då slagit mig att om jag lägger dem på en bra plats så kan jag använda dem i december.

Nu sitter jag här hemma, två dagar innan julafton och tittar på de fina julkorten jag har fått. Både fina hemmagjorda (min kusin Ingela gör jämt så fina julkort och dom är alltid roliga att få på posten) och kort på vänner och deras fina barn i tomte eller pepparkaks kläder. Dessa kort samsas på hyllan tillsammans med vackra kort som stödjer diversit hjälporganisationer och alla önskar mig en god jul och ett gott nytt år.

Så, hur många julkort har då jag sickat i år? Noll. Som vanligt. Och det är inte för att jag inte vill. Eller för att jag skyller på att jag värnar om miljön och den extra belasting som julposten sägs göra.  En del säger sig inte vilja ha kort på "arrangemang av andras barn". Det vill jag, jag tycker det är jättefint och trevligt. Och jag tycker att det är hemtrevligt att ha kort på mina vänner och deras barn omkring mig.
Framförallt blir jag glad över att någon jag känner tänker på MIG och önskar just mig en God jul och Gott nytt år!

En del säger att det är tanken som räknas, en del, som exempelvis Stefan Einhorn skriver i sin bok Konsten att vara snäll att det är inte alls tanken när en handling är så lätt att göra.

Visst är det lätt för mig att ta min småtjocka röv, köpa ett par julkort, skriva dit våra namn, ett frimärke och en adress och lägga på lådan. Men det här faller totalt ur mitt minne ju närmare jul jag kommer. Ibland om jag har tur och kommer ihåg det blir det ett julkort via mailen. Men även där går det troll för mig.

Fortstätt sicka julkort till mig, jag blir jätteglad varje år, och jag önskar er alla, oavsett om ni sickar ett kort till mig eller inte, en GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!! I år gör jag det på ett nytt sätt, via min blogg!

Pöss och kläm!

Vid det här laget, med två barn har jag lärt mig att ingenting, absolut ingenting blir som man har planerat. Ilband kan det bli nästan som planerat, men det är sällsynt.

Det är ju ingen nyhet att vi har varit förkylda i omgångar i cirka tre veckor nu, Thelma tog med lite baciller och virus från dagis, och sen har det mest snurrat runt mellan oss. Jag mår rätt så okej nu, och Anders har börjat repa sig och ska iväg och jobba i morgon.

Så denna dagen var planerad att vara en rätt så vanlig onsdag, men vi hade Städ-och arbetsdag på dagis idag (vi har ett föräldrakooperativ, vilket innebär att vi har arbetsdagar då vi hjälper till, samt att vi föräldrar städar)
Igår hade jag släpat iväg Thor till läkaren på vårdcentralen för att han hade lite tungt att andas, vi gick hem med en ordination på Bricanyl och det var väl inte så mycket mer med det. Så morgonen började rätt så vanligt, jag och Temlan kollade på Hotell gyllene Knorren och käkade frukost. Sen tog jag upp lilleman som mest hostade och lät bra ansträngd i sin andning. I med Bricanyl och sen skaka loss i babysittern. Ingen skillnad. Jag brukar inte nojja mig så värst mycket, men idag sa magkänslan att det inte stod helt rätt till.

Jag gick och lämnade Thelma på dagis. Jag fastnade där ett tag och pratade med ena "dagisfröken" Viktor (eller Vikkor som Thelma säger hemma) Från att pratat om att alla småbarnsmammor bloggar om traderafynd kom vi in på ämnet WoW. Fråga mig inte hur vi hamnade där, men fort gick det. Och han Vikkor sa att jag aldrig slutar förvåna. Nu vet jag ju att det inte är helt vanligt att småbarnsmammor sitter och spelar WoW och dessutom är ganska så insnöade. Men jag är en nörd, det erkänner jag, och jag är faktiskt stolt över det.
Apropå WoW har det ju kommit en ny expansion så nu finns det en massa nytt roligt att göra, förutom att ta sig upp ytterligare fem levles. Som att exempelvis leka arkeolog och hitta skatter. Det var iallafall min plan att jag skulle göra idag. Flyga runt på min häst med brinnande hovar och gräva i backen efter urnor så att jag kanske kunde få ett nytt husdjur i form att en bebis dinosarie i skelett modell. (jaja jag vet hur töntigt det låter!)

Men dagen ville inte göra som jag hade planerat och egentligen är jag inte förvånad längre.

Det blev istället en tur till barnakuten med Thor där de snabbt konstaterade att han syresatte sig lite dåligt. Så efter stick i stortån (han skrek som attans!) och diverse inhalationer som inte gav så mycket effekt fick vi kring lunchtid ett eget rum och beskedet att stanna över natten. P-A-R-T-Y!!

Han är förkyld lilleman, och äter sämre för att det är jobbigt att andas. Men hela proceduren att vi blir fast på SöS ger en rad andra logistiska problem.
Anders får ta arbetsdagen på Snoken, och städningen. För att det inte ska bli för sent så får morfar ryka in och passa Thelma ett par timmar efter dagis så att Anders får städa. Sen får min snälla pappa  åka till mig på sjukan för att lämna lite mera kläder till Thor, och bland annat min dator. Och det var tur att han kom så jag kunde smita iväg och handla lite att äta.

Så, istället för att sitta hemma framför datorn och gräva i den virituella jorden sitter jag i ett kalt sjukhusrum- lätt illamående efter en äcklig microrätt som förvisso fyllde sin funktion som bukfylla. Thor har precis kommit till ro i sin plastbalja han har fått att sova i. Jag tröstäter "sunar" (ahlgrens bilar) och känner mig rätt så uttråkad och funderar på att krypa ned i min mysiga sjukhusäng.

Om jag inte gör upp några planer har vi kanske tur i morgon och kommer härifrån. Hoppas kan man ju.

I lördags var det dags att döpa Thor!
Två mycket förkylda föräldrar samlade ihop sig själva och familjen för att åka till Boo kyrka där släkt och vänner mötte upp!
Från början hade vi tänkt att ha dopet efter nyår- men jag är glad att vi inte valde det! Thor kom precis i dopklänningen! Och den här dopklänningen är viktig för mig. Vi satt och räknade, dopklänningen är 62 år gammal, och sydd av min farmor Britta. Min pappa, båda hans syskon, jag och min bror, Thelma och nu Thor är döpta i den! På dopklänningen är alla namn inbroderade på de barn som är döpta i den. Min kusin Ingelas namn är inbroderat med, hon är egentligen inte döpt i klänningen- men hon döptes samtidigt som mig och var ett par år äldre så hon hade inte kommit i den...



Jag och Ingela får precis på Thor dopklänningen!

Thors gudföräldrar är min kusin Ingela och Anders bror Jörgen.



En annan liten pojke, Leon döptes samtidigt av prästen Eva.



Boo kyrka är väldigt vacker! Thelma är döpt i Saltsjöbadens kyra,  med en församling som var väldigt rik när kyrkan byggdes och väldigt dekorerad. Boo kyrka hade en inte lika välbärgad församlig och är mindre dekorerad men mycket ljusare. Boo kyrka är invigd 1923.



Thor Valfrid döps!

Jag tycker det är så spännande med namn! Thor var ett namn vi funderade redan på när Thelma låg i magen, om hon hade blivit en pojke. Men den här gången velade vi( jag mest- Anders var helt klar med namnet) Nu är det självklart att Thor är just en Thor! En stark man, eller pojke än så länge. Anledningen att vi stavar Thor med ett H är att det är så det stavades från början i den fornordiska mytologin. Andranamnet var även det lite funderingar över, tills jag en dag går in och tittar på Anders släktträd och hittar namnet Valfrid- efter Anders morfar!



Handpåläggning

Thor var snäll under hela dopet, men han blev hungrig.. vi hade utrustad gudfar Jörgen med en flaska, så Thor tog sig ett skrovmål under dopet!

Min kusin Johanna är duktig på att sjunga och spela och framförde Jag ger dig min morgon och spelade gitarr. Tanken att ta just denna sång var för att även om en förälder inte är rik, kan den alltid ge sitt barn det mest värdefulla, sin kärlek, tid och uppmärksamhet- ge barnet sin dag!



Tack Johanna för din fina sång till Thor!



Gudfar Jörgen matar.

Efter dopet möttes vi upp allihopa och åt smörgåstårta! Thor fick en massa fina presenter och här är en del av dom! Jag får inte plats att lägga upp allihopa...



Thors första tuffa skor! Och en sköldpadda- eftersom han ser ut som en sköldpadda när han ligger på mage...



Böcker är alltid bra, och Astrid Lindgren är precis vad ett barn behöver! En mysig nalle och en tuff haklapp är bra eftersom det snart är dags att börja med smakportioner!



En riktig ordentlig timmerlastare med klossar man kan leka med!



En alldeles egen handmålad pall! Pallen är gjord av min farbrors fru Natalie som arbetar med dekor och dekorationsmåleri. Titta gärna in på hennes hemsida för att se hennes andra fantastiska saker!
http://www.hallbergfaux.se

Thor fick mycket mer än så, tågbanor, kläder, sparkonton ja listan kan göras lång!



Tack alla Ni som var med oss på plats och i tanke på Thors dop! Ni ligger oss alla varma om hjärtat!

Hösten gick fort, jättefort och vi är redan framme i december! Och nu är det fullt ös fram till jul!
Det har väl kanske inte börjat så bra, Thelma har åkt på både halsfluss och en urinvägsinfektion kombinerat med ordentlig förkylning. Lite baciller man får räkna med när man går på dagis. Hon har även smittat ned både mig och Anders som nu går omkring hemma och hostar, snörvlar och har feber.
Lagom till Thelmas antibiotikakur tagit slut och jag iallafall börjar känna mig bättre, börjar Thelma och Thor hosta igen.  Det kommer nog mest gå runt mella oss fram tills i vår.



Ordentligt med snö har vi redan fått! I lördags var det första gången i år de var tvunga att skotta bort snö från taket över portarna.

Men, vi har haft roligt med!
I helgen som var har vi hunnit med att ha farmor och Kurt på besök, och dop av Thor.

Farmor Yvonne och Kurt kom upp till oss i lördags. Eftersom farmor bor i Göteborg och inte har träffat oss sen Thor var nyfödd brukar jag visa kort på henne ofta för Thelma så hon ska komma ihåg farmor, och visst gör hon det! Thelma tyckte det var så roligt när farmor kom! (och Kurt med såklart, farmors pojkvän!)
Eftersom farmor fyllde år i lördags tyckte jag att Thelma kunde måla lite fint till henne- något hon gärna gör!


På dagis gör de mycket handavtryck just nu, så det skulle vi göra hemma med!

På kvällen var vi ute och åt allihopa, jag, Anders, Thelma, Thor (som sov snällt i vagnen hela tiden!) Yvonne, Kurt och mina föräldrar Mats och Marie-louise. Vi var på Helens krog och bar vid Mariatorget. En snäll kypare, som antagligen själv hade barn, insåg att Thelma var hungrig och vips stod denna "barnportion" med mat framför henne!


Definitionen barnportion fick en ny innebörd för mig. Men Thelma åt nästan en hel kyckligfile och själfallet hela skålen med bea-sås. Salladen lämnade hon...

Farmor fick paket, och Thelma ligger ju i hårdträning inför jul, så hon hjälpte till att öppna!




Maten var väldigt god, och vilka jätteportioner! Om ni tyckte barnportionen var stor skulle ni se de vanliga portionerna...

Det händer så mycket just nu, och jag känner mig grymt effektiv faktiskt! Inte så att jag är negativt stressas, men jag har ett litet stresspåslag, vilket i mitt fall gör mig mera effektiv.

Jag ska idag under dagen sicka in ett skolarbete på ca 2 sidor om barns psykiska ohälsa. Intressant, men skrämmande att läsa att det faktiskt finns så många och små barn som mår dåligt. Det enda som inte är så lockande med detta arbete är att jag måse få in en vetenskaplig artikel. Och när det gäller artiklar så är jag sjukt trött på allt sådant efter förra kursen!!
Kanske en lite udda tid att sitta och läsa med, men jag gick och la mig väldigt tidigt igår (helt slut sen natten innan, då jag kanske fick 3 timmar sömn eftersom jag har hostat så mycket) Men, om jag går i säng för tidigt så vaknar jag alldeles för tidigt med... som nu. Jag vaknade strax efter kl 03 och Thor ville ha mat. Efter det var jag hungrig och då var klockan strax efter fyra. Lika bra att göra kaffe och sätta igång.

Och det är faktiskt vid den här tidspunkten jag kan sitta helt ostört.
(som tur är visade det sig att min WoW server var offline med, så nu kan jag verkligen inte känna mig frestad att logga in heller!)

Nåväl, jag trodde jag skulle få sitta ostört, men just idag så fick Thelma för sig att vakna vid kvart över fem. Hon fick torrt och välling. Och sen var min tanke att hon skulle sova någon timme till, vilket i vanliga fall aldrig är något problem. Förutom just idag då. Annars är ju fröken ganska så morgontrött.
Jag skulle krypa ned i Thelmas säng och sova med henne tyckte hon. Med bestämd röst och pekning på kudden: Sova där!
Och jag tycker ju det är ganska mysigt. I ungefär två timmar låg vi i sängen och myste, Thelma pratade, vaggade sin bebis- och försökte trycka in sin napp i min mun. (mammabebis??)
Hon höll sig ganska så lugn ändå, men när jag hörde att Anders smög iväg till jobbet så gick vi upp. Ungefär då vaknade Thor med.

Så det blev en väldigt mysig, tidig morgon, när jag sitter med Thor i famnen och Thelma brevid mig och ser på första avsnittet av årets julkalender. Thelma var helt inne i programmet och jag med! Jag tyckte årets julkalender var bra och jag har stora förhoppningar inför resten av programmen med!
Och det blev ännu bättre! Tant Lyckra var lucköppnare! Jag älskar tant Lyckra och Hemliga klubben och vi brukar se det på Barnkanalen!



Tant Lyckra!

Efter att Thelma ätit en frukost nummer två, bestående av köttbullar så gick vi till dagis. Thor och jag har efter det tagit en promenad och handlat lite.