Lattemaffian går i mål...
Den 25 maj var det dags för lattemaffian att ta tag i Projekt Sen. Vi skulle motionera. Vi anmälde oss till vårruset och sen tog planeringen fart. Inte hur vi skulle lägga upp träningen, utan det viktigaste. Vad vi skulle äta och dricka när vi kom i mål.
Medverkande sportfånar var jag själv, Elin, Ullis, Jessica och Veronica. Kan inte bli ett bättre startfält!
Förberedelserna började på eftermiddagen då aktiviteten på våran facebook sida antagligen slog nytt rekord. Det disskuterades väder, och när vi skulle vara på plats. Och vad vi skulle ha på oss. Temat för kläder blev inte helt oväntat Me&I.
Själv laddade jag hemma med att packa väskan och innan jag åkte tog Anders en bild på sin fru som som var ansvarig för vätskebalansen...
Tänk att min lilla ryggsäck rymmer så mycket! Bland annat två liter rosé...
Och så var det uppehåll, men mulet...
.. och sen regnade det...
Vi var inte helt ensamma. Det var fler som hade kommit på samma ide som oss!
De bjöds på uppvärming, av hurtbullar från Friskis och Svettis. Men Jessicas moves till "Popular" var mycket bättre!
Vi beslöt oss att inte starta i sista gruppen, eller i näst sista heller för den delen. Av någon anledning hamnade vi där ändå. Men det blev en skön promenad. Tyvärr stack Elin-med-de-långa-benen och Jag-går-jättefort-Ullis iväg, och vi andra tre hamnade lite efter, men vad gjorde det? Vi hade ju vinet!!
Tyvärr var det väldigt dåligt med hejarklackar ut med vägen. Några väldigt uttråkade tonårskillar hade blivit värvade av Rix FM och gjorde ett halvtaskit försök.. det var faktist bättre för ett par år sen. Tanken är väl att nästa år ska Lattemaffian ta revanch, och istället för att gå springa och prestera bra tider! Jag ska i alla fall göra det!
Vi närmade oss mål (Ullis och Elin var redan i mål vid den tiden) och vad händer då? Jo... jag kan nog säga att jag går i mål redan då! Just då får jag ett telefonsamtal jag hade väntat på ett par veckor- och nu var allt klart!
Jag har fått jobb!
Nu är allt klart, jag säger hej då till att jobba kvällar, helger, röda dagar och jobba med svårt sjuka och byter det mot att jobba med barn och ungdomar, friskvård och blir måndag till fredagsknegare! Den 15 augusti börjar jag jobba som skolsköterska i Nacka! Ska bli spännande!
Så det blev en extra sak att fira när vi kom i mål!!
I mål brukar man få en liten "goodiebag". Det här var ingen goodiebag- det var en snålbag. I en påse (modell soppåse) låg en banan, en dricka, en ynka choladbit, inkontinensskydd (jomentacksåmycket!) och en ful adressbricka. Botten.
SNÅÅÅÅÅLT!!
Nu hade vi det viktigaste framför oss, våran picnic. Vi hade med egen, och det var ju tur när vi såg de som vårruset gav de som hade anmält sig som lag (snålt där med!)
Och så skålade vi i våra partymuggar!
Vaddå muggar för barn? Det här är den perfekta vuxenmuggen när det är partaj! Dricka, sugrör och plats för snacks!
När de stängde ned området var det mörkt, till och med Peter Siepen gav upp före oss, och det blev kallt. Men glada och nöjda begav vi oss hemmåt!
Medverkande sportfånar var jag själv, Elin, Ullis, Jessica och Veronica. Kan inte bli ett bättre startfält!
Förberedelserna började på eftermiddagen då aktiviteten på våran facebook sida antagligen slog nytt rekord. Det disskuterades väder, och när vi skulle vara på plats. Och vad vi skulle ha på oss. Temat för kläder blev inte helt oväntat Me&I.
Själv laddade jag hemma med att packa väskan och innan jag åkte tog Anders en bild på sin fru som som var ansvarig för vätskebalansen...
Tänk att min lilla ryggsäck rymmer så mycket! Bland annat två liter rosé...
Och så var det uppehåll, men mulet...
.. och sen regnade det...
Vi var inte helt ensamma. Det var fler som hade kommit på samma ide som oss!
De bjöds på uppvärming, av hurtbullar från Friskis och Svettis. Men Jessicas moves till "Popular" var mycket bättre!
Vi beslöt oss att inte starta i sista gruppen, eller i näst sista heller för den delen. Av någon anledning hamnade vi där ändå. Men det blev en skön promenad. Tyvärr stack Elin-med-de-långa-benen och Jag-går-jättefort-Ullis iväg, och vi andra tre hamnade lite efter, men vad gjorde det? Vi hade ju vinet!!
Tyvärr var det väldigt dåligt med hejarklackar ut med vägen. Några väldigt uttråkade tonårskillar hade blivit värvade av Rix FM och gjorde ett halvtaskit försök.. det var faktist bättre för ett par år sen. Tanken är väl att nästa år ska Lattemaffian ta revanch, och istället för att gå springa och prestera bra tider! Jag ska i alla fall göra det!
Vi närmade oss mål (Ullis och Elin var redan i mål vid den tiden) och vad händer då? Jo... jag kan nog säga att jag går i mål redan då! Just då får jag ett telefonsamtal jag hade väntat på ett par veckor- och nu var allt klart!
Jag har fått jobb!
Nu är allt klart, jag säger hej då till att jobba kvällar, helger, röda dagar och jobba med svårt sjuka och byter det mot att jobba med barn och ungdomar, friskvård och blir måndag till fredagsknegare! Den 15 augusti börjar jag jobba som skolsköterska i Nacka! Ska bli spännande!
Så det blev en extra sak att fira när vi kom i mål!!
I mål brukar man få en liten "goodiebag". Det här var ingen goodiebag- det var en snålbag. I en påse (modell soppåse) låg en banan, en dricka, en ynka choladbit, inkontinensskydd (jomentacksåmycket!) och en ful adressbricka. Botten.
SNÅÅÅÅÅLT!!
Nu hade vi det viktigaste framför oss, våran picnic. Vi hade med egen, och det var ju tur när vi såg de som vårruset gav de som hade anmält sig som lag (snålt där med!)
Och så skålade vi i våra partymuggar!
Vaddå muggar för barn? Det här är den perfekta vuxenmuggen när det är partaj! Dricka, sugrör och plats för snacks!
När de stängde ned området var det mörkt, till och med Peter Siepen gav upp före oss, och det blev kallt. Men glada och nöjda begav vi oss hemmåt!
Mamma 60 år!
Ja, ja Jaaa- jag ska uppdatera bloggen! Jag vet att det var för länge sen, men lite annat har kommit ivägen. (dvs jag somnar i soffan nästan varje kväll)
Det första är ju att min lilla mamma har hunnit fylla 60 år, och haft fest. Jag jobbade på förmiddagen och kunde inte hjälpa henne så mycket med förberedelserna men när jag kom hem från jobbet så stod en familj och hoppad och ville iväg. Framförallt Thelma som hade tjatat hål i huvudet på Anders sen klockan 9 att hon skulle på kalas.
Så, lite bilder :)
Hungriga gäster!
Flera som var hungriga!
..och ännu flera!
Det var fint varmt väder så vi kunde sitta både inne och ute, vilket var bra för annars hade det blivit platsbrist trots att vi inte var så många (i våra mått mätt!)
Thelma trivdes bäst i sandlådan tills det var dags för....
Presentöppning! Då var hon så väldigt snäll och hjälpte mormor!
Thelma är väldigt koncentrerad här! Hon frågade var hennes paket var med... inte helt lätt att veta att andra kan få paket när de fyller år!
Mamma fick en hel del saker, teaterbiljetter, brunch, smycken och så de hon hade önskat sig, Pandora.
Från mig, Anders och barnen hade vi köpt själva armbandet, och pappas syskon hade köpt berlocker!
De här fina smyckessetet fick mamma från sin jobbarkompis Elionora med man:
Hon fick mera saker, men jag minns faktiskt inte allt! Får väl skylla på att även jag börjar bli gammal...
Vi hade en jättetrevlig kväll. Thor sov sig igenom halva festen, men Thelma var vaken. Vi kom hem vid 23-tiden och då ville hon gå och sova självmant. Utan välling...
Det första är ju att min lilla mamma har hunnit fylla 60 år, och haft fest. Jag jobbade på förmiddagen och kunde inte hjälpa henne så mycket med förberedelserna men när jag kom hem från jobbet så stod en familj och hoppad och ville iväg. Framförallt Thelma som hade tjatat hål i huvudet på Anders sen klockan 9 att hon skulle på kalas.
Så, lite bilder :)
Hungriga gäster!
Flera som var hungriga!
..och ännu flera!
Det var fint varmt väder så vi kunde sitta både inne och ute, vilket var bra för annars hade det blivit platsbrist trots att vi inte var så många (i våra mått mätt!)
Thelma trivdes bäst i sandlådan tills det var dags för....
Presentöppning! Då var hon så väldigt snäll och hjälpte mormor!
Thelma är väldigt koncentrerad här! Hon frågade var hennes paket var med... inte helt lätt att veta att andra kan få paket när de fyller år!
Mamma fick en hel del saker, teaterbiljetter, brunch, smycken och så de hon hade önskat sig, Pandora.
Från mig, Anders och barnen hade vi köpt själva armbandet, och pappas syskon hade köpt berlocker!
De här fina smyckessetet fick mamma från sin jobbarkompis Elionora med man:
Hon fick mera saker, men jag minns faktiskt inte allt! Får väl skylla på att även jag börjar bli gammal...
Vi hade en jättetrevlig kväll. Thor sov sig igenom halva festen, men Thelma var vaken. Vi kom hem vid 23-tiden och då ville hon gå och sova självmant. Utan välling...
Söndagsutflykt med Pum och Nopp
Eftersom vi är småbarnsföräldrar blev det ju knappast något vrålfestande igår. Vi gick inte ens till någon brasa.. för att vid den tiden så hade båda små däckat hemma. Å andra sidan var vi inte heller trötta eller bakis idag- så det passade ju bra med en söndagsutflykt!
Efter att ha packat ned lite matsäck, ute-filten, båda barnen och diverse blöjor och annat praktiskt bar det iväg till bussen.
Redan här borde vi ha blivit misstänksamma. Det var inte alls speciellt varmt ute ju!
Bussresan gick jättebra, Thelma tycker det är kul att åka buss, och Thor var nöjd han med! Efter det kom nästa spännande del av utflykten. Djurgårdsfärjan!
Thelma tittar faschinerat ut på vattne, på alla båtar, på fåglar och oj vad roligt det är... i ungefär 10 minuter...
..tills hon kom på att vattnet var kallt. Då fryser man... då fryser båten.
Thor å andra sidan, han var bara glad hela tiden! Men det kanske man är första gången man får åka båt?
Tanken var att vi skulle gå en runda på djurgården och stanna någonstanns och äta det vi hade med oss, kanske hitta lite ankor att mata. Men faktiskt- det var kallt, och framförallt jag och Anders hade för lite kläder på oss. Så vi ändrade våra planer. Anders hade aldrig varit på Vasa museeumet, så vi gick dit istället! Och det var en riktigt hit!
Efter lite påfyllnad av energi så satt vi igång att gå runt. Thelma var så roligt, för henne var det jätteroligt att titta på alla båtar.. allså även alla modeller! Jag har varit och tittat på Vasa ett par gånger tidigare, men det var ett par år sen. Min farfar när han levde, gillade att ta med både mig och min bror på en massa olika museér. Första gången jag såg skeppet Vasa var på det tidigare stället, och vad jag minns var det inte alls lika roligt. Nu är det verkligen anpassat för alla åldrar!
Thelma testar dykklockan.
Tyvärr hade jag inte med min riktiga kamera (måste ladda batteriet!) så jag kunde bara ta med iPhonen. Blir dåliga bilder, framförallt när det är mörkt... men här kommer i alla fall ett försök till att visa hur häftig Vasas akterparti ser ut, när man står långt nedanför!
På väggen bakom oss hade de byggt upp delar av hur utsmyckningen såg ut från början. Thelma blev väldigt glad när hon såg att två av gubbarna hade pung... vilket hon glatt berättade för Anders, högt och ordentligt så att de runt om hörde. Och om de var turister och inte förstod Svenska, så kan hon även, mycket noggrant peka ut både "pum" och "nopp"
"Pum och nopp"
Efter ett par timmar bar det av hemmåt. Trots att det inte blev som vi hade tänkt oss så blev det jättebra! Och vi lyckades faktiskt trötta ut båda små totalt! Thelma ville faktiskt gå upp ur badet själv ikväll så hon kunde få sova...
Efter att ha packat ned lite matsäck, ute-filten, båda barnen och diverse blöjor och annat praktiskt bar det iväg till bussen.
Redan här borde vi ha blivit misstänksamma. Det var inte alls speciellt varmt ute ju!
Bussresan gick jättebra, Thelma tycker det är kul att åka buss, och Thor var nöjd han med! Efter det kom nästa spännande del av utflykten. Djurgårdsfärjan!
Thelma tittar faschinerat ut på vattne, på alla båtar, på fåglar och oj vad roligt det är... i ungefär 10 minuter...
..tills hon kom på att vattnet var kallt. Då fryser man... då fryser båten.
Thor å andra sidan, han var bara glad hela tiden! Men det kanske man är första gången man får åka båt?
Tanken var att vi skulle gå en runda på djurgården och stanna någonstanns och äta det vi hade med oss, kanske hitta lite ankor att mata. Men faktiskt- det var kallt, och framförallt jag och Anders hade för lite kläder på oss. Så vi ändrade våra planer. Anders hade aldrig varit på Vasa museeumet, så vi gick dit istället! Och det var en riktigt hit!
Efter lite påfyllnad av energi så satt vi igång att gå runt. Thelma var så roligt, för henne var det jätteroligt att titta på alla båtar.. allså även alla modeller! Jag har varit och tittat på Vasa ett par gånger tidigare, men det var ett par år sen. Min farfar när han levde, gillade att ta med både mig och min bror på en massa olika museér. Första gången jag såg skeppet Vasa var på det tidigare stället, och vad jag minns var det inte alls lika roligt. Nu är det verkligen anpassat för alla åldrar!
Thelma testar dykklockan.
Tyvärr hade jag inte med min riktiga kamera (måste ladda batteriet!) så jag kunde bara ta med iPhonen. Blir dåliga bilder, framförallt när det är mörkt... men här kommer i alla fall ett försök till att visa hur häftig Vasas akterparti ser ut, när man står långt nedanför!
På väggen bakom oss hade de byggt upp delar av hur utsmyckningen såg ut från början. Thelma blev väldigt glad när hon såg att två av gubbarna hade pung... vilket hon glatt berättade för Anders, högt och ordentligt så att de runt om hörde. Och om de var turister och inte förstod Svenska, så kan hon även, mycket noggrant peka ut både "pum" och "nopp"
"Pum och nopp"
Efter ett par timmar bar det av hemmåt. Trots att det inte blev som vi hade tänkt oss så blev det jättebra! Och vi lyckades faktiskt trötta ut båda små totalt! Thelma ville faktiskt gå upp ur badet själv ikväll så hon kunde få sova...
Tant Elin!
Vet ni, jag har en kusin som heter Elin. Elin är jättegammal, för igår, den 10 april fyllde hon 30 år!
Självfallet skulle detta firas och hela Cirkus W skulle iväg på 30-års brunch! I sedvanlig ordning, så var det mer eller mindre kaos innan alla satt i bilen, Thelma var inte riktigt på humör på vägen dit, men väl framme så var det ju toppen med kalas!
Och har du någonsinn undrat hur det skulle vara att bo mitt i ett cup-cake konditiori? Jag vet!
Jag vet att kusin, Tant Elin gillar att baka, och är bra på det, men den här gången hade hon helt klart överträffat sig själv... Vi kom in i kaloriernas mecka!
Hemmagjorda smoothies, och såklart, en hylla med cup-cakes! Vi har inte så höga krav när släkten samlas, men en hylla med godsaker kräver vi allt! Och västerbottenpaj, matmuffins, piroger och våfflor.
Till Anders förtjusning fanns det även korv med bröd, att göra i ordning i korv-och bröd grillen! En chokladfontän i bakgrunden är alltid trevligt!
Dumle!! Underbart goda! Jag var tvungen att ta en bild till min pappa, som just nu är i Berlin. Pappa har ju ett mycket kärleksfullt förhållande till just Dumle! Tur att mamma fick med sig ett par hem till pappa!
Katten Gösta, hans två damer och kaninen fick flytta ut på balkongen. Han ville in Gösta, men jag tror han insåg efter ett tag när alla var på plats att balkongen var ett bra, lungt ställe...
Tanten får paket, med tant-tema. Självgående städmopp! Jag hade slagit på stort... Tanten fick en rosa kaffekopp med fat. Man måste ju fika med stil vid en sån aktningsvärd ålder!
Den här blev jag lite avis på.. du sätter den över badkaret, så du kan läsa och dricka bubbel medans du badar. Ett måste för oss kvinnor tror jag!
Thor fick en leksak att underhålla sig med, och Thelma är med på ett hörn! De leker faktiskt bra ihop och skrattar mycket tillsammans!
Snyggaste killen i djup koncentration!
Eftersom vuxna har en förmåga att bli tråkiga och bara vill prata fanns det möjligheter att rita för små- och rätt så stora barn....
Efter ett par timmar fick vi fara hem, mätta belåtna och sockerhöga! Kanske hade vi fått i oss en eller två kalorier för mycket, men gott fick vi att äta och sällskapet var toppen! Mycket bakverk fanns det ändå kvar, så jag misstänker att polisen fikar gott idag...
Självfallet skulle detta firas och hela Cirkus W skulle iväg på 30-års brunch! I sedvanlig ordning, så var det mer eller mindre kaos innan alla satt i bilen, Thelma var inte riktigt på humör på vägen dit, men väl framme så var det ju toppen med kalas!
Och har du någonsinn undrat hur det skulle vara att bo mitt i ett cup-cake konditiori? Jag vet!
Jag vet att kusin, Tant Elin gillar att baka, och är bra på det, men den här gången hade hon helt klart överträffat sig själv... Vi kom in i kaloriernas mecka!
Hemmagjorda smoothies, och såklart, en hylla med cup-cakes! Vi har inte så höga krav när släkten samlas, men en hylla med godsaker kräver vi allt! Och västerbottenpaj, matmuffins, piroger och våfflor.
Till Anders förtjusning fanns det även korv med bröd, att göra i ordning i korv-och bröd grillen! En chokladfontän i bakgrunden är alltid trevligt!
Dumle!! Underbart goda! Jag var tvungen att ta en bild till min pappa, som just nu är i Berlin. Pappa har ju ett mycket kärleksfullt förhållande till just Dumle! Tur att mamma fick med sig ett par hem till pappa!
Katten Gösta, hans två damer och kaninen fick flytta ut på balkongen. Han ville in Gösta, men jag tror han insåg efter ett tag när alla var på plats att balkongen var ett bra, lungt ställe...
Tanten får paket, med tant-tema. Självgående städmopp! Jag hade slagit på stort... Tanten fick en rosa kaffekopp med fat. Man måste ju fika med stil vid en sån aktningsvärd ålder!
Den här blev jag lite avis på.. du sätter den över badkaret, så du kan läsa och dricka bubbel medans du badar. Ett måste för oss kvinnor tror jag!
Thor fick en leksak att underhålla sig med, och Thelma är med på ett hörn! De leker faktiskt bra ihop och skrattar mycket tillsammans!
Snyggaste killen i djup koncentration!
Eftersom vuxna har en förmåga att bli tråkiga och bara vill prata fanns det möjligheter att rita för små- och rätt så stora barn....
Efter ett par timmar fick vi fara hem, mätta belåtna och sockerhöga! Kanske hade vi fått i oss en eller två kalorier för mycket, men gott fick vi att äta och sällskapet var toppen! Mycket bakverk fanns det ändå kvar, så jag misstänker att polisen fikar gott idag...
PingPong och Pong och Ping
Det är inte ofta det händer, men ibland så.
Att jag "rymmer" hemmifrån, utan man och barn!
Igår efter att tenta-fanskapet var inlämnat på PingPong, våra portal som vi använder vid distansstudier så var det dags igen. Jag skulle ut och och käka med två tjejer som jag träffade som mycket liten. Vi växte alla upp i Saltis och har gått i sama skola och på dagis. Jeanett och Magdalena. Jeanett sprang jag på för drygt 1½ år sen på Sachska barnakuten när vi satt där med liten sjuk Thelma och hon med sitt yngsta barn. Hon bodde nu sen flera år till baka med man och tre barn till Orminge. Några veckor senare springer jag på Magdalena på Konsum i Orminge, och vi bor inte alls långt ifrån varandra. Liten värld!
Nu har jag och Jeanett även våra barn på samma förskola och vi började prata om att vi skulle träffas alla tre och snacka om vad vi har gjort de senaste ... 20-25 åren!
Det blev bestämt att vi skulle in till stan och äta middag.
Glada träffades vi vid bussen till Slussen där vi möter min kusin en kort stund. Stackars kusin vitamin... jobba som polis en löningshelg måste vara att verkligen slita för lönen!
När vi kommer fram till stället vi ska äta börjar jag skratta! Det heter ... PONG! Vägg i vägg med Pong ligger resturangens drinkbar som heter... PING!
Jag har alltså lämnat in min hemtenta på PingPong på fördmiddagen! Nu ska jag äta middag på Pong, och efter det blir det en dring på Ping!!
De hade verkligen en bra asiatisk buffe på Pong och vi åt så det stod ut genom öronen. Det vi la märket till först ändå var de mycket smarta, och lustiga sätt att tillkalla kyparen. Det fungerar ungefär som på ett flygplan!
Den blåa knappen trycker du på om du vill betala notan, den gröna när du vill ha dit kyparen. Jag har tryckt på den gröna och hela mojjängen lyser grönt! Fiffigt och roligt!
Buffen var helt kanon! Och förutom olika sorters wok, seafood, nudlar och sushi hade de många och väldigt goda dumplings!!
Jag tror det här var omgång två jag hämtade...
Efterätterna var inte så tokiga de heller!!
Efter en mojjito på Ping och flera timmars snack var det dags att röra sig hemmåt. Trötta småbarnsmammor orkar ju inte så mycket..
Fem minuter i tolv kröp jag ned i sängen brevid min snarkande make.. en trött småbarnspappa som sovit sen halv elva...
Att jag "rymmer" hemmifrån, utan man och barn!
Igår efter att tenta-fanskapet var inlämnat på PingPong, våra portal som vi använder vid distansstudier så var det dags igen. Jag skulle ut och och käka med två tjejer som jag träffade som mycket liten. Vi växte alla upp i Saltis och har gått i sama skola och på dagis. Jeanett och Magdalena. Jeanett sprang jag på för drygt 1½ år sen på Sachska barnakuten när vi satt där med liten sjuk Thelma och hon med sitt yngsta barn. Hon bodde nu sen flera år till baka med man och tre barn till Orminge. Några veckor senare springer jag på Magdalena på Konsum i Orminge, och vi bor inte alls långt ifrån varandra. Liten värld!
Nu har jag och Jeanett även våra barn på samma förskola och vi började prata om att vi skulle träffas alla tre och snacka om vad vi har gjort de senaste ... 20-25 åren!
Det blev bestämt att vi skulle in till stan och äta middag.
Glada träffades vi vid bussen till Slussen där vi möter min kusin en kort stund. Stackars kusin vitamin... jobba som polis en löningshelg måste vara att verkligen slita för lönen!
När vi kommer fram till stället vi ska äta börjar jag skratta! Det heter ... PONG! Vägg i vägg med Pong ligger resturangens drinkbar som heter... PING!
Jag har alltså lämnat in min hemtenta på PingPong på fördmiddagen! Nu ska jag äta middag på Pong, och efter det blir det en dring på Ping!!
De hade verkligen en bra asiatisk buffe på Pong och vi åt så det stod ut genom öronen. Det vi la märket till först ändå var de mycket smarta, och lustiga sätt att tillkalla kyparen. Det fungerar ungefär som på ett flygplan!
Den blåa knappen trycker du på om du vill betala notan, den gröna när du vill ha dit kyparen. Jag har tryckt på den gröna och hela mojjängen lyser grönt! Fiffigt och roligt!
Buffen var helt kanon! Och förutom olika sorters wok, seafood, nudlar och sushi hade de många och väldigt goda dumplings!!
Jag tror det här var omgång två jag hämtade...
Efterätterna var inte så tokiga de heller!!
Efter en mojjito på Ping och flera timmars snack var det dags att röra sig hemmåt. Trötta småbarnsmammor orkar ju inte så mycket..
Fem minuter i tolv kröp jag ned i sängen brevid min snarkande make.. en trött småbarnspappa som sovit sen halv elva...
Motivationsbrist
De senaste dagarna har paniken krypigt allt längre upp i halsen på mig. För idag, senast midnatt ska den in.Hemtentan.
Och i sedvanligt fall har jag skjutit upp härligheten till sista minuten. Och tanken finns: om jag skjuter upp tentan i det sista, och förnekar den stenhår- då kommer den självfallet skriva sig själv!
Eller hur?
Det är ju dumt, för egentligen tycker jag inte det är speciellt tråkigt att varken plugga, lära mig nya saker eller skriva tenta.
De senaste dagarna har jag ändå kommit igång, och det har blivit sena nätter. Jag har väldigt höga krav på mig själv med och vill vara nöjd med det jag skickar in, men om det blir för mycket, då vill jag bara blunda och förneka allt.
Igår, torsdag visste jag att nu är tiden knapp och jag måste verkligen sätta fart. Vad händer?
Motivationen, diciplinen och orken packar sin ryggsäck och drar till Alaska.
Där sitter jag och stirrar rakt in i skärmen och får inte ett skit gjort.
Bokhögarna bli allt högre och jag VET att det är nu eller aldrig. Så vad gör jag? Jag måste ju ha en planering, fast det har jag ju redan och den skiter jag ju i. Det jag behöver är en motivationsplan!
Jag tog det enkla alternativet: ett papper och skrev:
Jag vill bli klar med hemtentan för att:
-Jag vill visa de där jävla lärarna att jag visst kan trots att de motarbetar mig!
Det funkade ett tag, och när jag kände att jag blev ofokuserad tog jag en bensträckare och fyllde på pappret.
Till slut såg det ut så här:
Jag vill bli klar med hemtentan för att:
*Jag vill visa de där jävla lärarna att jag visst kan trots att de motarbetar mig
*jag kommer känna mig så duktig
*Jag kommer komma ett steg närmare ett nytt jobb i framtiden, med förhoppning om bättre arbetstider, mer tid för familjen och bättre lön
*Jag slipper kompletteringar
*Jag får uttrycka mig skriftligt, vilket jag faktiskt tycker är roligt
*Det är skoj att lära sig nya saker
*Jag kan ut och käka på fredagkvällen om jag hinner klart och det kommer bli skoj- vill inte missa det!
*Är jag klar tidigt så hinner jag iväg och träna på eftermiddagen, och basta!!
Jag körde på till kl 01 i natt och skulle precis gå och lägga mig, trött och sliten.. men då:
vaknade Thelma, var blöt och ville ha välling. När jag var klar med henne och hade borstat tänderna vaknade Thor, hungrig och blöt. När jag var klar med honom var klockan halv tre och jag dök i sängen.. för att få lyssna på Thor som sjunger aria efter aria för mig fram till halv fyra...vid halv sju stod Thelma och bankade på dörren och ropade APA och då var det bara att gå upp igen.
Efter att ha lämnat Thelma på dagis gick jag och Thor hem igen och åt lite frukt. Sen somnade han som en stock och med en blåslampa i rumpan satte jag mig och skrev klart. Och faktiskt:JAG ÄR FÄRDIG!
Och jag har 13 timmar till godo! Toppen och jag är stolt som en tupp!
Nu ska jag ut i det fina, men blåsiga vädret. Jag packar ned Thor i vagnen för att gå till biblioteket för att låna en bok till nästa kurs...
Och i sedvanligt fall har jag skjutit upp härligheten till sista minuten. Och tanken finns: om jag skjuter upp tentan i det sista, och förnekar den stenhår- då kommer den självfallet skriva sig själv!
Eller hur?
Det är ju dumt, för egentligen tycker jag inte det är speciellt tråkigt att varken plugga, lära mig nya saker eller skriva tenta.
De senaste dagarna har jag ändå kommit igång, och det har blivit sena nätter. Jag har väldigt höga krav på mig själv med och vill vara nöjd med det jag skickar in, men om det blir för mycket, då vill jag bara blunda och förneka allt.
Igår, torsdag visste jag att nu är tiden knapp och jag måste verkligen sätta fart. Vad händer?
Motivationen, diciplinen och orken packar sin ryggsäck och drar till Alaska.
Där sitter jag och stirrar rakt in i skärmen och får inte ett skit gjort.
Bokhögarna bli allt högre och jag VET att det är nu eller aldrig. Så vad gör jag? Jag måste ju ha en planering, fast det har jag ju redan och den skiter jag ju i. Det jag behöver är en motivationsplan!
Jag tog det enkla alternativet: ett papper och skrev:
Jag vill bli klar med hemtentan för att:
-Jag vill visa de där jävla lärarna att jag visst kan trots att de motarbetar mig!
Det funkade ett tag, och när jag kände att jag blev ofokuserad tog jag en bensträckare och fyllde på pappret.
Till slut såg det ut så här:
Jag vill bli klar med hemtentan för att:
*Jag vill visa de där jävla lärarna att jag visst kan trots att de motarbetar mig
*jag kommer känna mig så duktig
*Jag kommer komma ett steg närmare ett nytt jobb i framtiden, med förhoppning om bättre arbetstider, mer tid för familjen och bättre lön
*Jag slipper kompletteringar
*Jag får uttrycka mig skriftligt, vilket jag faktiskt tycker är roligt
*Det är skoj att lära sig nya saker
*Jag kan ut och käka på fredagkvällen om jag hinner klart och det kommer bli skoj- vill inte missa det!
*Är jag klar tidigt så hinner jag iväg och träna på eftermiddagen, och basta!!
Jag körde på till kl 01 i natt och skulle precis gå och lägga mig, trött och sliten.. men då:
vaknade Thelma, var blöt och ville ha välling. När jag var klar med henne och hade borstat tänderna vaknade Thor, hungrig och blöt. När jag var klar med honom var klockan halv tre och jag dök i sängen.. för att få lyssna på Thor som sjunger aria efter aria för mig fram till halv fyra...vid halv sju stod Thelma och bankade på dörren och ropade APA och då var det bara att gå upp igen.
Efter att ha lämnat Thelma på dagis gick jag och Thor hem igen och åt lite frukt. Sen somnade han som en stock och med en blåslampa i rumpan satte jag mig och skrev klart. Och faktiskt:JAG ÄR FÄRDIG!
Och jag har 13 timmar till godo! Toppen och jag är stolt som en tupp!
Nu ska jag ut i det fina, men blåsiga vädret. Jag packar ned Thor i vagnen för att gå till biblioteket för att låna en bok till nästa kurs...
Min gubbskrutt Anders!
Jag bloggar lite i hemlighet idag... Anders har stuckit iväg till sitt jobb för att fika och har tagit med sig en kaka han gjorde i morse. Jag sa att jag skulle iväg och träna. Och det ska jag hinnan innan jag börjar jobba idag.
Men först ska jag skriva om min underbara Anders!
Många tror nog att vi träffades genom WoW, men så är det faktiskt inte. För drygt 4 år sen var jag så trött på alla stolpskott jag träffade och tänkte helt lägga ned det där med att hitta någon att dela livet med. I alla fall tillfälligt. Men just då på mitt jobb var det flera som var aktiva och hade träffat trevliga killar via nätet. Så en kväll så reggade jag mig på Mötesplatsen och tänkte ge det en changs. Mina förhoppningar var dock väldigt låga. Och visst var det killar som skrev, men nä, de var inte intressanta. Men en kille dök upp om och om igen- och han gav sig inte. Han fick min msn och vi pratade en del, och han ville träffas. Visst var han trevlig, men han var så på hela tiden! Lite väl jobbigt, och det sa jag till honom med.
Men efter en månads tjatande och bönande så gick jag ändå med på att ta en kopp kaffe en måndag efter jobbet.
Jag hade jobbat sen sju, och det hade varit mycket och göra så jag var rätt så sunkig faktiskt. Svarta byxor jag jobbat i, fleecetröja och osminkad. Och trött. Vi skulle träffas i Sickla, och en kopp kaffe tar ju inte så lång tid.
Och där stod han, jag kände igen honom direkt från bilderna och mitt hjärta totalt stannade och den enda tanken som for genom mitt huvud: Det där är min man!
Han hade svarta skor, blåa jeans med en kedja i, svart jacka och svart mössa. Han stod och skrapade bort lite grus från marken med ena foten (den högra tror jag!) när jag först såg honom.
Den snabba koppen kaffe tog drygt 3 timmar. Och vi pratade oabrutet, men till slut var jag tvungen att åka hem, dels för att jag såg u-båtar och för att jag skulle hämta Charlie.
Vi träffades lite snabbt på onsdagen med samma vecka, och allt bara stämde. Så jag bjöd hem Anders på middag hos mig på fredagen. Det var inte meningen, men då flyttade han nog in. För efter en vecka ringde hans kompis (som han bodde hos) och undrade om han hade flyttat? Anders åkte och hämtade sin dator och placerade den brevid min.
Sedan har det rullat på fort!
Vi förlovade oss knappt ett år senare. Och innan vi varit tillsammans två år så hade vi hunnit få Thelma och gift oss.
Det är en väldigt tur att han inte slutade tjata på mig om den där fikan, trots att jag dissade honom rätt så hårt!
Vi är rätt så enkla, vi brukar inte ge varandra en massa presenter och så. Jag vet var jag har Anders ändå. Men lite småsaker emellanåt blir det såklart!
Den första presenten jag fick av Anders var ett headset så vi kunde snacka över internet om han var i Göteborg.
Men ibland, efter fyra år så förvånar han mig ständigt!
Igår kom jag hem efter min sista praktikdag innom skolan. Anders skulle hämta hem bilen från service, men först så sätter han en tröja över mitt huvud så att jag inte ser. Jag hör hur han går till skåpet i vardagsrummet och hämtar något, och sen får jag titta!
Det här är vad som står framför mig!
Länge har jag velat ha ett Pandora armband, och jag har tittat mycket! Svärmor har flera armband, halsband och ringar med en massa berlocker på som jag tycker är så fina! Nu har jag fått ett eget!
Jag är faktiskt grymt imponerad över att han har under sin föräldraledighet packat ned Thor i vagnen och tagit bussen in till Söder. Anders avskyr att åka buss med barn... och där handlat till mig!! Tydligen ringde jag under tiden de var och handlade, men han sa att de låg och vilade- vilket jag sjävfallet gick på!
Nu har jag mitt eget Pandora armband, och en berlock med min månadssten! Och flera berlocker kommer! Jag är jätteglad över min present, men framförallt över gesten!
Han här helt enkelt bäst min Anders! Älskar dig gubbskrutt!
Men först ska jag skriva om min underbara Anders!
Många tror nog att vi träffades genom WoW, men så är det faktiskt inte. För drygt 4 år sen var jag så trött på alla stolpskott jag träffade och tänkte helt lägga ned det där med att hitta någon att dela livet med. I alla fall tillfälligt. Men just då på mitt jobb var det flera som var aktiva och hade träffat trevliga killar via nätet. Så en kväll så reggade jag mig på Mötesplatsen och tänkte ge det en changs. Mina förhoppningar var dock väldigt låga. Och visst var det killar som skrev, men nä, de var inte intressanta. Men en kille dök upp om och om igen- och han gav sig inte. Han fick min msn och vi pratade en del, och han ville träffas. Visst var han trevlig, men han var så på hela tiden! Lite väl jobbigt, och det sa jag till honom med.
Men efter en månads tjatande och bönande så gick jag ändå med på att ta en kopp kaffe en måndag efter jobbet.
Jag hade jobbat sen sju, och det hade varit mycket och göra så jag var rätt så sunkig faktiskt. Svarta byxor jag jobbat i, fleecetröja och osminkad. Och trött. Vi skulle träffas i Sickla, och en kopp kaffe tar ju inte så lång tid.
Och där stod han, jag kände igen honom direkt från bilderna och mitt hjärta totalt stannade och den enda tanken som for genom mitt huvud: Det där är min man!
Han hade svarta skor, blåa jeans med en kedja i, svart jacka och svart mössa. Han stod och skrapade bort lite grus från marken med ena foten (den högra tror jag!) när jag först såg honom.
Den snabba koppen kaffe tog drygt 3 timmar. Och vi pratade oabrutet, men till slut var jag tvungen att åka hem, dels för att jag såg u-båtar och för att jag skulle hämta Charlie.
Vi träffades lite snabbt på onsdagen med samma vecka, och allt bara stämde. Så jag bjöd hem Anders på middag hos mig på fredagen. Det var inte meningen, men då flyttade han nog in. För efter en vecka ringde hans kompis (som han bodde hos) och undrade om han hade flyttat? Anders åkte och hämtade sin dator och placerade den brevid min.
Sedan har det rullat på fort!
Vi förlovade oss knappt ett år senare. Och innan vi varit tillsammans två år så hade vi hunnit få Thelma och gift oss.
Det är en väldigt tur att han inte slutade tjata på mig om den där fikan, trots att jag dissade honom rätt så hårt!
Vi är rätt så enkla, vi brukar inte ge varandra en massa presenter och så. Jag vet var jag har Anders ändå. Men lite småsaker emellanåt blir det såklart!
Den första presenten jag fick av Anders var ett headset så vi kunde snacka över internet om han var i Göteborg.
Men ibland, efter fyra år så förvånar han mig ständigt!
Igår kom jag hem efter min sista praktikdag innom skolan. Anders skulle hämta hem bilen från service, men först så sätter han en tröja över mitt huvud så att jag inte ser. Jag hör hur han går till skåpet i vardagsrummet och hämtar något, och sen får jag titta!
Det här är vad som står framför mig!
Länge har jag velat ha ett Pandora armband, och jag har tittat mycket! Svärmor har flera armband, halsband och ringar med en massa berlocker på som jag tycker är så fina! Nu har jag fått ett eget!
Jag är faktiskt grymt imponerad över att han har under sin föräldraledighet packat ned Thor i vagnen och tagit bussen in till Söder. Anders avskyr att åka buss med barn... och där handlat till mig!! Tydligen ringde jag under tiden de var och handlade, men han sa att de låg och vilade- vilket jag sjävfallet gick på!
Nu har jag mitt eget Pandora armband, och en berlock med min månadssten! Och flera berlocker kommer! Jag är jätteglad över min present, men framförallt över gesten!
Han här helt enkelt bäst min Anders! Älskar dig gubbskrutt!
Årets Bokrea! Barbastark går på gym!
Att bokrean har pågått ett tag har nog ingen missat. Det svämmar över med böcker överallt! Själv har jag inte köpt något i år eftersom jag tyvärr inte hinner läsa just nu. (mer än pluggböckerna) Men däremot funderar jag på att skriva en självbiografi som antagligen kommer hamna på rean nästa år. Boken ska heta: Barbastark går på gym.
I Oktober skaffade jag ett kort på Friskis&Svettis här i Orminge. Nu skulle gravidkilorna rasa! Kompisen Camilla drog med mig två gånger, en gång gick jag själv. Så tre gånger hann jag utnyttja mitt kort innan en rad förkylningar och annat elände tog över. Jag hade ju planerat att börja träna igen för Beach 2011, men då kom ju en lunginflammation ivägen. Suck.
Nu känner jag mig frisk så igår chockerade jag mig själv, Anders och resten av Orminge. Jag packade min väska och knatade iväg till F&S.
30 tunga minuter och total förnedring på crosstrainern- men jag klarade det!! Jag drog faktiskt lite i några maskiner med innan det blev en snabb dusch och bastu. Sen hem och fredagsmysa! (hur jag fredasmyste kan ni läsa i den paladinbloggen)
Och hur mår jag då idag? Halvdöd? Amöbastatus? Ledbruten och kvidandes av smärta?
Nej faktiskt inte! Visst känner jag att jag gjorde något igår, men jag har absolut inte ont! Alltså kan jag utmana mig mera nästa gång! Jag kommer fortsätta att ta samma nivå på crosstrainern då det kommer ta tid att bygga upp konditionen, men när det kommer till styrketräningen kan jag klart utmana mig mer! Och det ska jag!
Det tar tid att får bort en gravidmage- och det har ju bara gått sex månader, men en sak är då säker. Jag ska inte bada i vassen i år!
Sagt och gjort- nu packar jag min väska och lunkar iväg igen!
Tjing!
Madde juni 2011?
I Oktober skaffade jag ett kort på Friskis&Svettis här i Orminge. Nu skulle gravidkilorna rasa! Kompisen Camilla drog med mig två gånger, en gång gick jag själv. Så tre gånger hann jag utnyttja mitt kort innan en rad förkylningar och annat elände tog över. Jag hade ju planerat att börja träna igen för Beach 2011, men då kom ju en lunginflammation ivägen. Suck.
Nu känner jag mig frisk så igår chockerade jag mig själv, Anders och resten av Orminge. Jag packade min väska och knatade iväg till F&S.
30 tunga minuter och total förnedring på crosstrainern- men jag klarade det!! Jag drog faktiskt lite i några maskiner med innan det blev en snabb dusch och bastu. Sen hem och fredagsmysa! (hur jag fredasmyste kan ni läsa i den paladinbloggen)
Och hur mår jag då idag? Halvdöd? Amöbastatus? Ledbruten och kvidandes av smärta?
Nej faktiskt inte! Visst känner jag att jag gjorde något igår, men jag har absolut inte ont! Alltså kan jag utmana mig mera nästa gång! Jag kommer fortsätta att ta samma nivå på crosstrainern då det kommer ta tid att bygga upp konditionen, men när det kommer till styrketräningen kan jag klart utmana mig mer! Och det ska jag!
Det tar tid att får bort en gravidmage- och det har ju bara gått sex månader, men en sak är då säker. Jag ska inte bada i vassen i år!
Sagt och gjort- nu packar jag min väska och lunkar iväg igen!
Tjing!
Madde juni 2011?
Karma! Goda gärningar kommer tillbaka!
Vi lever idag i ett ganska så stressat samhälle, vi har många måsten vi vill, ska, borde och måste hinna med. Ibland missar vi det viktigaste, oss själva och våra medmänniskor. Men ibland måste vi ha hjälp från någon annan. Ibland kan det vara svårt att be om hjälp med. Kanske för att vi är rädda för att bli avvisade av en annan stressad människa. Det är inte självklart att räcka ut en hjälpande hand!
Men att hjälpa någon annan kan löna sig, både direkt, och senare.
Jag går tillbaka en vecka i tiden ungefär.
Det är tidig morgon och jag väntar på bussen till praktiken, klockan är strax efter sju och det är mörk och kallt ute. Dessutom har det frusit till under natten och blivit jättehalt ute. Bussen kommer och jag hoppar på, det är skönt att komma in i ljuset och värmen och jag se ifram mot en ny spännande dag på min praktik. Jag kan beskriva min sinnestämmning som något sömning, men glad och förväntansfull. Nöjd med tillvaron.
Den här dagen bjöd på mycket mer! Jag fick hjälpa någon och det värmde mig resten av dagen!
På andra sidan av gången i bussen sätter sig en kvinna i 60-års åldern. När vi har kommit ut på motorvägen vänder hon sig mot mig och säger: Kan du hjälpa mig? Jag tror jag har brutit armen.
Jag ser tårar i hennes ögon, hon är blek i ansiktet. Jag svarar att jag självfallet hjälper henne! Hon behöver hjälp med att ringa till sitt jobb, men får inte upp sin väska eller kan slå telefon numret till sin arbetskamrat. Väldigt enkla saker att hjälpa till med. Kvinnan har mycket ont, det ser jag. Jag frågar om jag kan hjälpa henne med något mer? Hon snyftar och säger att hon klarar sig nog, hon ska åka till akuten.
Sjuksköterskan i mig börjar agera. Jag ser att hon är helt klart smärtpåverkad och börjar bli mer och mer blek- hon är chockad. Jag erbjuder den lilla hjälpen jag har, två Panodil. Tacksamt tar kvinnan emot dem. Jag fortsätter prata med henne och försöker hjälpa henne få av sin ring från fingret då hennes fingrar svullnar upp fort.
Bussen skumpar till, obemärkt för de flesta passagerarna, men kvinnan kvider till och jag tror ett tag hon ska svimma. Vi är nästan framme vid hållplatsen på motorvägen.
Ska vi inte hoppa av här och ta en taxi till akuten med dig istället? Jag hjälper dig.
Jag märker knappt att orden kommer ur min mun- men jag ser att hon behöver hjälp och vård snabbt.
Vi går av bussen, jag ringer taxi och väntar in den. Kvinnan undrar om jag inte blir sen till jobbet. Men faktiskt- det här går före jobb, praktik, ja det mesta, för hon behöver hjälp. Jag vill inte lämna henne själv för hon är väldigt blek.
I väntan på taxin och under färden till akuten småpratar vi lite, hon får reda på var jag har praktik, och jag säger mitt förnamn. Jag hjälper henne in på akutmottagningen och hon tackar mig så hjärtligt. Sen sätter jag fart mot praktiken och anländer 30 minuter för sent.
Men vad gör 30 minuter av mitt liv? Den här händelsen, att hjälpa kvinnan och få oändligt många tack gjorde min dag! Jag klappar mig själv på axeln, jag är alldeles varm innom mig och stolt över att jag faktiskt har hjälpt en okänd människa när hon behövde det! Det här är mitt tack för att jag ställde upp. Jag mår bra!
Tänk om alla tänkte så lite oftare än idag! Jag är övertygad om att vi skulle ha ett mera vänligt klimat i samhället då, flera skulle le, och kanske må lite bättre till och med?
Här kunde historien sluta, men idag fick den en oväntad vändning!
Frammåt eftermiddagen när jag sitter med under ett besök på min praktik knackar det på dörren till mottagningsrummet. Utanför står en annan "BVC-tant" och kallar ut mig. Hon har fått ett litet oväntat samtal. En kvinna har ring och sökt efter en student som borde göra praktik på stället, som heter Madde. Kvinnan hade brutit armen men ville komma i kontakt med mig! Vilket dektektivarbete!
Jag har fått ett telefonnummer och ringer upp när barnen sover, och visst har vi funnit varandra! Vi pratar ett tag, det visar sig att damen hade halkat på en isfläck och brutit armen på tre (!) ställen! Tack vare mina två ynkliga Panodil hade hon klarat av att sitta och vänta i 15 minuter innan ortopeden gav henne med ordentligt smärtstillande och drog armen tillrätta och gipsade henne upp över armbågen. På akuten tyckte de att det var fantastikt att hon hade kommit in så fort efter sitt fall. Idag mår hon ganska så bra, och för mig var det otroligt skönt att få höra att allt har gått så pass bra ändå.
Och visst hjälper det att sträcka ut en hjälpande hand ibland. Nästa gång kan jag behöva det. Eller du!
Nästa vecka får jag en blombud med något vackert att titta på!
Men att hjälpa någon annan kan löna sig, både direkt, och senare.
Jag går tillbaka en vecka i tiden ungefär.
Det är tidig morgon och jag väntar på bussen till praktiken, klockan är strax efter sju och det är mörk och kallt ute. Dessutom har det frusit till under natten och blivit jättehalt ute. Bussen kommer och jag hoppar på, det är skönt att komma in i ljuset och värmen och jag se ifram mot en ny spännande dag på min praktik. Jag kan beskriva min sinnestämmning som något sömning, men glad och förväntansfull. Nöjd med tillvaron.
Den här dagen bjöd på mycket mer! Jag fick hjälpa någon och det värmde mig resten av dagen!
På andra sidan av gången i bussen sätter sig en kvinna i 60-års åldern. När vi har kommit ut på motorvägen vänder hon sig mot mig och säger: Kan du hjälpa mig? Jag tror jag har brutit armen.
Jag ser tårar i hennes ögon, hon är blek i ansiktet. Jag svarar att jag självfallet hjälper henne! Hon behöver hjälp med att ringa till sitt jobb, men får inte upp sin väska eller kan slå telefon numret till sin arbetskamrat. Väldigt enkla saker att hjälpa till med. Kvinnan har mycket ont, det ser jag. Jag frågar om jag kan hjälpa henne med något mer? Hon snyftar och säger att hon klarar sig nog, hon ska åka till akuten.
Sjuksköterskan i mig börjar agera. Jag ser att hon är helt klart smärtpåverkad och börjar bli mer och mer blek- hon är chockad. Jag erbjuder den lilla hjälpen jag har, två Panodil. Tacksamt tar kvinnan emot dem. Jag fortsätter prata med henne och försöker hjälpa henne få av sin ring från fingret då hennes fingrar svullnar upp fort.
Bussen skumpar till, obemärkt för de flesta passagerarna, men kvinnan kvider till och jag tror ett tag hon ska svimma. Vi är nästan framme vid hållplatsen på motorvägen.
Ska vi inte hoppa av här och ta en taxi till akuten med dig istället? Jag hjälper dig.
Jag märker knappt att orden kommer ur min mun- men jag ser att hon behöver hjälp och vård snabbt.
Vi går av bussen, jag ringer taxi och väntar in den. Kvinnan undrar om jag inte blir sen till jobbet. Men faktiskt- det här går före jobb, praktik, ja det mesta, för hon behöver hjälp. Jag vill inte lämna henne själv för hon är väldigt blek.
I väntan på taxin och under färden till akuten småpratar vi lite, hon får reda på var jag har praktik, och jag säger mitt förnamn. Jag hjälper henne in på akutmottagningen och hon tackar mig så hjärtligt. Sen sätter jag fart mot praktiken och anländer 30 minuter för sent.
Men vad gör 30 minuter av mitt liv? Den här händelsen, att hjälpa kvinnan och få oändligt många tack gjorde min dag! Jag klappar mig själv på axeln, jag är alldeles varm innom mig och stolt över att jag faktiskt har hjälpt en okänd människa när hon behövde det! Det här är mitt tack för att jag ställde upp. Jag mår bra!
Tänk om alla tänkte så lite oftare än idag! Jag är övertygad om att vi skulle ha ett mera vänligt klimat i samhället då, flera skulle le, och kanske må lite bättre till och med?
Här kunde historien sluta, men idag fick den en oväntad vändning!
Frammåt eftermiddagen när jag sitter med under ett besök på min praktik knackar det på dörren till mottagningsrummet. Utanför står en annan "BVC-tant" och kallar ut mig. Hon har fått ett litet oväntat samtal. En kvinna har ring och sökt efter en student som borde göra praktik på stället, som heter Madde. Kvinnan hade brutit armen men ville komma i kontakt med mig! Vilket dektektivarbete!
Jag har fått ett telefonnummer och ringer upp när barnen sover, och visst har vi funnit varandra! Vi pratar ett tag, det visar sig att damen hade halkat på en isfläck och brutit armen på tre (!) ställen! Tack vare mina två ynkliga Panodil hade hon klarat av att sitta och vänta i 15 minuter innan ortopeden gav henne med ordentligt smärtstillande och drog armen tillrätta och gipsade henne upp över armbågen. På akuten tyckte de att det var fantastikt att hon hade kommit in så fort efter sitt fall. Idag mår hon ganska så bra, och för mig var det otroligt skönt att få höra att allt har gått så pass bra ändå.
Och visst hjälper det att sträcka ut en hjälpande hand ibland. Nästa gång kan jag behöva det. Eller du!
Nästa vecka får jag en blombud med något vackert att titta på!
Praktik!
Anledningen till att jag inte har kunnat uppdaterat bloggen trots att viljan funnits där är för att jag nu är ute på praktik- och helt enkelt är slut när jag kommer hem!
Jag har iallafall hamnat på min praktik för barnhälsovården på ett jättetrevligt stället och stormtrivs! Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att jobba där i framtiden! Förutom trevliga personer som jobbar på stället får jag se och lära mig mycket som inte går att få genom böcker. Och det är ju oftas så, att hur mycket man än läser, så är det först när man ser det kliniskt som "påsen knyts ihop". Jag suger åt mig saker som en svamp! Allt köper jag inte med hull och hår, utan funderar en del över, för det är ju ändå så att jag måste utveckla min egen "stil".
Förutom utvecklingsbedömningar och sprutor i små barnlår får jag veta mycket omkringliggande, om hur jag ska gå tillväga om något är avvikande och var jag kan hjälpa barn och familjer vidare. Jag har några pass kvar på BVC innan jag ska ge mig ut i skolhälsovården. Även om skolhälsovård inte ligger mig lika varmt om hjärtat som att vara "BVC-tant" kommer jag säkert lära mig mycket där med.
Mycket av det jag ser, lär och upplever kan jag faktiskt ha användning för hemma med så jag tycker mig ha dubbel nytta av allt just nu.
Nackdelen då? Jo, det är faktiskt inte så roligt att gå hemmifrån vid 7 innan familjen har vaknat... och när jag kommer hem hinner jag träffa Thor och Thelma ca 2 timmar innan de sover för natten. Tyvärr ser det ju ut så för många som jobbar- men jag få ta igen förlorad tid de dagar jag inte har praktik.
Den här kvällen har varit extra rolig med, vi har nämligen haft våran raid kick-off i guilden! En boss nere, och en guildachiv, men dessvärre inget loot för mig. Men oj vad roligt att raida igen!
Nu blir det snart i säng, så att BVC-tanten kan ge sig ut på nya äventyr i morgon, pigg och glad!
Jag har iallafall hamnat på min praktik för barnhälsovården på ett jättetrevligt stället och stormtrivs! Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att jobba där i framtiden! Förutom trevliga personer som jobbar på stället får jag se och lära mig mycket som inte går att få genom böcker. Och det är ju oftas så, att hur mycket man än läser, så är det först när man ser det kliniskt som "påsen knyts ihop". Jag suger åt mig saker som en svamp! Allt köper jag inte med hull och hår, utan funderar en del över, för det är ju ändå så att jag måste utveckla min egen "stil".
Förutom utvecklingsbedömningar och sprutor i små barnlår får jag veta mycket omkringliggande, om hur jag ska gå tillväga om något är avvikande och var jag kan hjälpa barn och familjer vidare. Jag har några pass kvar på BVC innan jag ska ge mig ut i skolhälsovården. Även om skolhälsovård inte ligger mig lika varmt om hjärtat som att vara "BVC-tant" kommer jag säkert lära mig mycket där med.
Mycket av det jag ser, lär och upplever kan jag faktiskt ha användning för hemma med så jag tycker mig ha dubbel nytta av allt just nu.
Nackdelen då? Jo, det är faktiskt inte så roligt att gå hemmifrån vid 7 innan familjen har vaknat... och när jag kommer hem hinner jag träffa Thor och Thelma ca 2 timmar innan de sover för natten. Tyvärr ser det ju ut så för många som jobbar- men jag få ta igen förlorad tid de dagar jag inte har praktik.
Den här kvällen har varit extra rolig med, vi har nämligen haft våran raid kick-off i guilden! En boss nere, och en guildachiv, men dessvärre inget loot för mig. Men oj vad roligt att raida igen!
Nu blir det snart i säng, så att BVC-tanten kan ge sig ut på nya äventyr i morgon, pigg och glad!
En husmors bekännelse...
Det hela började med en liten oskyldig statusuppdatering på facebook. Det hade bakats thekakor. Dagen efter, ytterligare en statusuppdatering om thekakor. Det satte griller i min hjärna.
Egentligen är jag inte så mycket för att baka. Jag tycker det tar tid, och det är jobbigt att diska efteråt. Egentligen klingar det illa eftersom jag inte har någonting emot disk när jag exprimenterar fram någon ny kullinarisk maträtt- men med deg är det en hel annan sak. Deg är så kletigt att få bort. Och mjöl gömmer sig i varje lite hörn. Det jag kan tänka mig är att baka kakor, eller muffins för då är degen eller smeten god. På sin höjd slänger jag ihop ett par scones.
Men dessa statusuppdateringar om Thekakor satte aktiverade någon liten grå, sömning hjärncell.
NU SKA HÄR BAKAS!!!
Mjöl och jäst inhandlades och planer smiddes. En surdeg kanske?
Till saken hör det att bakning är inte min starka sida utan är rätt så begränsad till en bakbok. En bakbok jag fick som liten flicka- och den är väl använd. Skulle jag nu våga mig vidare? Surdeg kanske var lite väl att börja med?
Allt en tjej behöver!
Fram åkte den gamla assistenten av märke Elektrolux, ärvegods efter mormor. Välanvänd och med en cirka.. 50 års trogen tjänst bakom sig. Och ungefär där spred sig ett inferno med mjöl, jäst och smör hemma hos familjen W.
Det mäts, det knådas och det jästes, och i sann Madeleine anda: vi exprimenterar och adderar lite extra saker, lite mer av något och mindre av något annat.
Det finns alltid hopp!- Gandalf
Total kaos?
Nej faktiskt inte!
Råglimporna när de kom ut ur ugnen!
Fyra och enhalv timme senare, 6 limpor och 24 småbröd senare är jag trött- men väldigt nöjd!
Och det är gott!
Kanske vågar jag mig på den där surdegen snart ändå?
Dagens resultat
ps:
jag har diskat och städat upp i köket efter mig med!
Egentligen är jag inte så mycket för att baka. Jag tycker det tar tid, och det är jobbigt att diska efteråt. Egentligen klingar det illa eftersom jag inte har någonting emot disk när jag exprimenterar fram någon ny kullinarisk maträtt- men med deg är det en hel annan sak. Deg är så kletigt att få bort. Och mjöl gömmer sig i varje lite hörn. Det jag kan tänka mig är att baka kakor, eller muffins för då är degen eller smeten god. På sin höjd slänger jag ihop ett par scones.
Men dessa statusuppdateringar om Thekakor satte aktiverade någon liten grå, sömning hjärncell.
NU SKA HÄR BAKAS!!!
Mjöl och jäst inhandlades och planer smiddes. En surdeg kanske?
Till saken hör det att bakning är inte min starka sida utan är rätt så begränsad till en bakbok. En bakbok jag fick som liten flicka- och den är väl använd. Skulle jag nu våga mig vidare? Surdeg kanske var lite väl att börja med?
Allt en tjej behöver!
Fram åkte den gamla assistenten av märke Elektrolux, ärvegods efter mormor. Välanvänd och med en cirka.. 50 års trogen tjänst bakom sig. Och ungefär där spred sig ett inferno med mjöl, jäst och smör hemma hos familjen W.
Det mäts, det knådas och det jästes, och i sann Madeleine anda: vi exprimenterar och adderar lite extra saker, lite mer av något och mindre av något annat.
Det finns alltid hopp!- Gandalf
Total kaos?
Nej faktiskt inte!
Råglimporna när de kom ut ur ugnen!
Fyra och enhalv timme senare, 6 limpor och 24 småbröd senare är jag trött- men väldigt nöjd!
Och det är gott!
Kanske vågar jag mig på den där surdegen snart ändå?
Dagens resultat
ps:
jag har diskat och städat upp i köket efter mig med!
Föreläsning
Jag tänkte skriva ett inlägg igår men det gick inte. Anledningen var att jag somnade i soffan vid 19-tiden och sov som en stock! Anders väckte mig strax efter 22 och då gick jag raka vägen in i sängen och fortsatte sova. Bortsett från att ha matat Thor två gånger i natt har jag sovit. Jag är verkligen utvilad idag!
Jag var i skolan igår, trots en kaosartad morgon så kom jag till första föreläsningen. Jag fick gå ifrån den lite tidigare för att Thor blev hungrig (ovanligt??)
På eftermiddagen hade vi en till föreläsning, om vaccinationer för barn. Det är nog en av de absolut bästa föreläsningarna jag någonsin har varit på! För det första var den grymt intressant och verkligen aktuellt för mig, dels nu inför praktiken och i framtiden. Och vilken föreläsare! Margaretha Blennow har dels skrivit Barnhälsovårdsboken som vi har som kurslitteratur men så är hon verkligen intresserad och insatt i sitt ämnen. Tyvärr brukar sådana föreläsare ibland har snöat in alltför djupt innom sitt område och vara dåliga föreläsare, men icke! Hela föreläsningsalen satt verkligen aktivt och lyssnade! Förutom att hon förklarade bra och rolig har hon en otrolig retorisk förmåga. Wow säger jag bara!!
Tyvärr fick jag gå ifrån även denna föreläsning 20 minuter innan den var slut. Thor tyckte nämligen att "nu skiter vi i det här mamma"- och det var precis vad han gjorde högt och ljudligt... Annars var han otroligt lätt att ha med igår med till skolan!
Nu börjar morgoncirkusen! Sen blir det bilkö tillbaka till plugget!
Jag var i skolan igår, trots en kaosartad morgon så kom jag till första föreläsningen. Jag fick gå ifrån den lite tidigare för att Thor blev hungrig (ovanligt??)
På eftermiddagen hade vi en till föreläsning, om vaccinationer för barn. Det är nog en av de absolut bästa föreläsningarna jag någonsin har varit på! För det första var den grymt intressant och verkligen aktuellt för mig, dels nu inför praktiken och i framtiden. Och vilken föreläsare! Margaretha Blennow har dels skrivit Barnhälsovårdsboken som vi har som kurslitteratur men så är hon verkligen intresserad och insatt i sitt ämnen. Tyvärr brukar sådana föreläsare ibland har snöat in alltför djupt innom sitt område och vara dåliga föreläsare, men icke! Hela föreläsningsalen satt verkligen aktivt och lyssnade! Förutom att hon förklarade bra och rolig har hon en otrolig retorisk förmåga. Wow säger jag bara!!
Tyvärr fick jag gå ifrån även denna föreläsning 20 minuter innan den var slut. Thor tyckte nämligen att "nu skiter vi i det här mamma"- och det var precis vad han gjorde högt och ljudligt... Annars var han otroligt lätt att ha med igår med till skolan!
Nu börjar morgoncirkusen! Sen blir det bilkö tillbaka till plugget!
2010
Nu har klockan slagit över 12, och alltså är det den 31 december idag, nyårsafton. Om exakt 23 timmar och 55 minuter kommer det vara 2011. Året 2010 har gått fort! Kanske för att det har hänt så mycket hela tiden för mig.
Jag startade bloggen i mars, för att jag var uttråkad. Jag hade en plan med den. Jag ville absolut inte ha en bimboblogg med lipgloss och mode och enbart shopping. Med tanke på hur mitt liv ser ut nu skulle inte jag ha möjlighet till det heller!
Men tanken med bloggen var faktiskt en annan än vad den har blivit. Min första tanke var ju att skriva om de författarna som fått Nobelpriset de senare åren, och hur böckerna var. Och det handlar det första inlägget om. Och ytterligare ett, sen inget mer. Projektet visade sig vara för tråkigt och jag hittade annat att skriva om.
Ett annat projekt var att skriva om saker jag funderar mycket på- och ha det som underlag för ett annat projekt som jag vill göra i framtiden.(som självfallet än så länge är hemligt) Några inlägg har det blivit om det, men inte alls så mycket jag tänkte. Kanske till nästa år...
Det här har alltså blivit en familjeblogg när man får följa kaoset hemma hos Cirkus W. Det har visat sig vara uppskattat med, och ett bra sätt för släkten som bor långt borta att se och läsa om vad som händer. Bloggen kommer fortsätta handla om det, men jag kommer försöka få in lite andra saker med!
I september gjorde jag en ny kategori på bloggen: Prematurmamma. För att skriva hur det var när Thelma föddes. Den delen är inte riktigt klar ännu, det kommer komma några flera inlägg där, som mest handlar om mina tankar under den tiden.
Den kategorin jag kommer jobba mer på nästa år är Funderarskrubben. Det är även den kategorin som skulle ha varit utmärkande för bloggen.. men men. Jag har lite citat som jag ska ha som underlag och skriva utifrån, men jag slänger ut en öppen fråga: Finns det något som DU vill att jag berättar och skriver om när det gäller ett ämne? Vore lite roligt att höra!
Jag har under kvällen i mina pauser från pluggandet kollat igenom bloggen för att se vad som har hänt genom året, och oj vad bra det har varit!
Några saker har ju inte varit bra. Jag läste igen om Charlie, min älskade hund, och det gör lika ont idag att läsa om den dagen han flyttade till Nangijalia som den dagen det hände. Han har snart varit borta ett år! Det känns fortfarande konstigt att veta att jag aldrig mera kommer klappa honom eller få en puss, och det hugger fortfarande i hjärtat när jag ser den pincher som bor här i området ute.
För att inte deppa ihop totalt tänkte jag istället sammanfatta många av de otroligt många bra och roliga sakerna som har hänt!
Den självfallet klart bästa saken som händer 2010 är Thor
Och att det känns så självklart redan från början att han är en del av våran familj. Jag har aldrig haft några funderingar över att man kan älska ytterligare ett barn som det första- för mig var det självklart! Hjärtat är ju elastiskt och rymmer mycket kärlek! Thor har redan hunnit bli fyra månader och det har gått så fort! Vi provade lite gröt igår för första gången. Det var gott tyckte han! Han blev som tokig och ville ha mer så han gillade smaken av banangröt. Däremot var det lite svårt att behärska själva ätartekniken. Gröten rullade mest runt i munnen med tungan! Själfallet finns ögonblicket förevigat på kort och kommer komma innom kort!
Under året har jag även tänkt på hur pass underbar min familj är, både min egen, och min större "storfamilj" som ställer upp för mig och oss i alla tänkbara lägen!
Till det har jag ett härligt kompisgäng som jag känner att jag kan både skratta med, och om det skulle behövas, gråta ut hos.
Jag känner att jag kan faktiskt säga att jag är riktigt lycklig över att ha dem alla i mitt liv!
Sen har vi Anders, att han ibland står i mitt i kaoset förstår jag inte, men han är verkligen min stora kärlek och riddare!
Några andra bra saker i år:
* Byte av dagis till Snoken
Det var ju lite sisodär med dagmamman till Thelma på slutet, och sen bytte vi till vårat föräldrakooperativ Snoken. Jag har aldrig ångrat det, trots att vi har arbetsdagar och hjälper till att städa. Thelma trivs, personalen är toppen och som grädde på moset har de en egen kokerska som gör god mat och Thelma äter bra. Det känns bra att lämna henne varje dag, jag märker att hon har verkligen utvecklats på den tiden hon har varit där och de ser henne som en del av sin avdelning.
* Saltsjöbus
Vårat lekvänliga cafe för barn här i Orminge. Ibland fullt med folk, men alltid ett bra besök. Och god foccatia!
*Besök i badhuset
Jag, Anders och Thelma var i badhuset för första gången i år. Det fungerade bra med Thelma och var roligt. Tyvärr har vi inte kommit dit igen, och att ta med både Thelma och Thor själv känns som ett lite väl stort projekt för mig. Jag hoppas att jag och Thelma kan komma iväg någon helg igen, kanske med hennes små kompisar?
*Sommardagen på Haga
Den var helt enkelt perfekt! Fjärilshuset är ett perfekt utflyktsmål och vi hade en toppendag! Vi kommer absolut åka tillbaka!
* Min och Thelmas utflykt till Sippsö
Jag tror att bilderna från mitt blogginlägg därifrån säger det mesta! Sippsö är en verklig pärla och Per, Elin och Emma har en riktig semesterpärla där! Vi hoppas vi får komma tillbaka!
*min frisör
Efter mycket funderingar så åkte det långa svarta håret av. Så skönt! Nu behöver jag iof gå dit igen, men att klippa av mig håret var helt klart ett bra beslut!
* Cataclysm
Spelnörden och wowaren finns kvar i mig, även om det blivit mindre! Mycket nytt att upptäcka och göra, men även mera tid att spendera med min WoW familj!
Sen har jag gjort ett bra försök med! Att börja träna! Så jag får väl kalla det för årets bästa försök ändå. Tyvärr hann jag bara träna tre gånger innan vi blev helt däckade av hosta och förkylningar som bara går runt, börjar om och som aldrig verkar sluta. Tyvärr har vi varit en hel del sjuka under hösten, men motivationen finns där!
Sen är jag faktiskt riktigt stolt över mig själv som har börjat plugga igen! Och att jag klarade första tenta så bra ändå trots dåliga förutsättningar. Nu är det tentadags igen och jag har gjort en planering jag hoppas håller. Tyvärr har jag inte hunnit varit så aktiv i alla diskussioner som rör skolan, men har jag sjuka barn hemma så prioriterar jag dem ALLTID först. Nu i vår ska vi ut på praktik och det blir spännande. Däremot vad jag ska bli när jag blir stor har jag inte riktigt klurat ut ännu.
Jag kan inte förgylla bloggen med glammiga grejer som jag har köpt. Av den enkla anledningen att jag inte har gjort så mycket spännande inköp. Men några favoriter har det blivit! Som våran vagn, våran dubbel Urban Jungle. Jag älskar vagen, och även barnen! Thelma trivs i den, Thor sover som en stock. Den rymmer mycket och är lättkörd. Allt man behöver i ett stressig mammaliv!
En annan sak som jag funderarade på länge innan jag köpte, men sen bara blir mer och mer glad över är min tvättboll. Det är ju fruktansvärt mycket tvätt här hemma så den är toppen. En rolig parantes, när jag sökte efter bild på tvättbollen så dök en bild upp från min blogg på Elin och Jessica. Jag har väl tvättade kompisar!
Det mest glammiga i mitt mammaliv är nog mitt läppbalsam. Glamorfaktor noll, men ack så bra! Hemma går denna lilla burk under namnet puss salva. Det är mycket viktigt att sätta det på läpparna. Sen ska Thelma pussa mamma, pappa och bror. Sen ska mamma och pappa pussas. Alla familjer behöver puss salva!
Denna lilla burk får du för ett par ynka tior på apoteket, gör både plånboken och nariga läppar och nagelband glada!
Överst i inlägget har jag lagt upp fyverkerier och de är de enda fyverkerier jag kommer känna mig ansvarig för. Visst är de vackra, men jag tänker på alla rädda djur och dementa älder som blir rädda varje år. Jag kan tycka att det är okej att avfyra fyverkerier vid tolvslaget, men de som gör det hela dagen ger jag inte mycket för. Eller smällare som bara låter. Något som jag tycker är vackrare och som inte gör djur och människor rädda eller förstör miljön lika mycket är Khom loy. De blir vanligare för varje år och jag hoppas att de snart blir de vanligaste!
Så vad kommer 2011 innebära för mig?
Dels kommer jag börja jobba igen i augusti, med blandade känslor. Det ska på ett sätt bli skönt att få börja jobba igen och komma tillbaka till mitt forna vuxenliv, samtidigt som att det innebär mindre tid att umågs med barnen.
Vi kommer åka på semester i år, till Danmark och besöka Anders syster Annica. Vi kom inte iväg på några längre saker i år dels för att jag hade så ont och inte kunde sitta så länge i bilen, och för att vi inte riktigt vågade dra iväg när jag var gravid.
Jag hoppas vi får vara friska, framförallt att Anders tumör inte börjar bråka. Och att den här envisa förkylningen ger med sig så jag kan börja gå till gymmet igen och göra av med de sista gravidkilorna.
Visserligen säger de att det ska ta lika lång tid att gå ned i vikt efter en graviditet som upp, men det skulle innebära att jag var klar för bikinisäsongen till september och det känns lite buttert. Och bada i vassen har jag inga planer på.
JAG ÖNSKAR ER ALLA ETT GOTT NYTT ÅR OCH ETT UNDERBART 2011!!
December!
Hösten gick fort, jättefort och vi är redan framme i december! Och nu är det fullt ös fram till jul!
Det har väl kanske inte börjat så bra, Thelma har åkt på både halsfluss och en urinvägsinfektion kombinerat med ordentlig förkylning. Lite baciller man får räkna med när man går på dagis. Hon har även smittat ned både mig och Anders som nu går omkring hemma och hostar, snörvlar och har feber.
Lagom till Thelmas antibiotikakur tagit slut och jag iallafall börjar känna mig bättre, börjar Thelma och Thor hosta igen. Det kommer nog mest gå runt mella oss fram tills i vår.
Ordentligt med snö har vi redan fått! I lördags var det första gången i år de var tvunga att skotta bort snö från taket över portarna.
Men, vi har haft roligt med!
I helgen som var har vi hunnit med att ha farmor och Kurt på besök, och dop av Thor.
Farmor Yvonne och Kurt kom upp till oss i lördags. Eftersom farmor bor i Göteborg och inte har träffat oss sen Thor var nyfödd brukar jag visa kort på henne ofta för Thelma så hon ska komma ihåg farmor, och visst gör hon det! Thelma tyckte det var så roligt när farmor kom! (och Kurt med såklart, farmors pojkvän!)
Eftersom farmor fyllde år i lördags tyckte jag att Thelma kunde måla lite fint till henne- något hon gärna gör!
På dagis gör de mycket handavtryck just nu, så det skulle vi göra hemma med!
På kvällen var vi ute och åt allihopa, jag, Anders, Thelma, Thor (som sov snällt i vagnen hela tiden!) Yvonne, Kurt och mina föräldrar Mats och Marie-louise. Vi var på Helens krog och bar vid Mariatorget. En snäll kypare, som antagligen själv hade barn, insåg att Thelma var hungrig och vips stod denna "barnportion" med mat framför henne!
Definitionen barnportion fick en ny innebörd för mig. Men Thelma åt nästan en hel kyckligfile och själfallet hela skålen med bea-sås. Salladen lämnade hon...
Farmor fick paket, och Thelma ligger ju i hårdträning inför jul, så hon hjälpte till att öppna!
Maten var väldigt god, och vilka jätteportioner! Om ni tyckte barnportionen var stor skulle ni se de vanliga portionerna...
Det har väl kanske inte börjat så bra, Thelma har åkt på både halsfluss och en urinvägsinfektion kombinerat med ordentlig förkylning. Lite baciller man får räkna med när man går på dagis. Hon har även smittat ned både mig och Anders som nu går omkring hemma och hostar, snörvlar och har feber.
Lagom till Thelmas antibiotikakur tagit slut och jag iallafall börjar känna mig bättre, börjar Thelma och Thor hosta igen. Det kommer nog mest gå runt mella oss fram tills i vår.
Ordentligt med snö har vi redan fått! I lördags var det första gången i år de var tvunga att skotta bort snö från taket över portarna.
Men, vi har haft roligt med!
I helgen som var har vi hunnit med att ha farmor och Kurt på besök, och dop av Thor.
Farmor Yvonne och Kurt kom upp till oss i lördags. Eftersom farmor bor i Göteborg och inte har träffat oss sen Thor var nyfödd brukar jag visa kort på henne ofta för Thelma så hon ska komma ihåg farmor, och visst gör hon det! Thelma tyckte det var så roligt när farmor kom! (och Kurt med såklart, farmors pojkvän!)
Eftersom farmor fyllde år i lördags tyckte jag att Thelma kunde måla lite fint till henne- något hon gärna gör!
På dagis gör de mycket handavtryck just nu, så det skulle vi göra hemma med!
På kvällen var vi ute och åt allihopa, jag, Anders, Thelma, Thor (som sov snällt i vagnen hela tiden!) Yvonne, Kurt och mina föräldrar Mats och Marie-louise. Vi var på Helens krog och bar vid Mariatorget. En snäll kypare, som antagligen själv hade barn, insåg att Thelma var hungrig och vips stod denna "barnportion" med mat framför henne!
Definitionen barnportion fick en ny innebörd för mig. Men Thelma åt nästan en hel kyckligfile och själfallet hela skålen med bea-sås. Salladen lämnade hon...
Farmor fick paket, och Thelma ligger ju i hårdträning inför jul, så hon hjälpte till att öppna!
Maten var väldigt god, och vilka jätteportioner! Om ni tyckte barnportionen var stor skulle ni se de vanliga portionerna...
Jessica fyller år!
Idag fyller Jessica, trogen medlem av lattemaffian år. Och lattemaffian var bjuden på kalas!
Thelma fick vara hemma med pappa eftersom hon hostade så, och var så trött under dagen, men jag och Thor åkte på besök efter att bilen fått vinterskorna på sig!
Vi hade gått ihop med present till Jessica, däremot såg hon mest snopen ut när hon öppnar sitt paket och hittar.. en påse pasta. Trots att det var fullkornspasta och var ekologisk. (Snåljåpar! Det är var jag tror hon tänkte när hon såg pastan, fyra familjer, ett paket pasta...) Nåväl, den riktigt presenten låg där i, och den var mera uppskattad!
Fullt röj med småbarn, och så tre bebisar, Lattemaffian del 2 var på plats. Vi fick urgod morotskaka med klet på, blåbärsmuffins och kladdkakemuffins, chokladbollar och kaffe. Jag var mer än nöjd!
Lattemaffian del 2 bebisar, Ronja, Thor och Oliver.
och de "vuxna" Födelsedagsbarnet Jessica, Per och Ullis.
Vem som håller vems barn är inte så noga!
Självfallet kom vi in på spännande disskutioner. Som att vi skulle starta ett eget "Halv åtta hos mig". Bra förslag! Fast eftersom vi har småbarn kanske "halv fem hos mig" skulle passa bättre. Sen spårade det ut och blev förslag som Halv fem hos dig, för att slutligen bli : Halv åtta hos O´Learys.
Och vi mammor kom på att nu MÅSTE vi komma ut på den där ölen vi har pratat om i drygt två års tid. Helst före jul. Återkommer och ser om det blir av.
Thomas med kameran i högsta hugg:
Det är flera som vill se bilder på mig, vilket inte är så lätt när jag oftas står bakom kameran, men idag hamnade jag framför! Bilden på mig får avsluta dagens inlägg och i morgon står det plugg på schemat!
Grattis igen Jessica, hoppas pastan smakar! Pöös!!
Thelma fick vara hemma med pappa eftersom hon hostade så, och var så trött under dagen, men jag och Thor åkte på besök efter att bilen fått vinterskorna på sig!
Vi hade gått ihop med present till Jessica, däremot såg hon mest snopen ut när hon öppnar sitt paket och hittar.. en påse pasta. Trots att det var fullkornspasta och var ekologisk. (Snåljåpar! Det är var jag tror hon tänkte när hon såg pastan, fyra familjer, ett paket pasta...) Nåväl, den riktigt presenten låg där i, och den var mera uppskattad!
Fullt röj med småbarn, och så tre bebisar, Lattemaffian del 2 var på plats. Vi fick urgod morotskaka med klet på, blåbärsmuffins och kladdkakemuffins, chokladbollar och kaffe. Jag var mer än nöjd!
Lattemaffian del 2 bebisar, Ronja, Thor och Oliver.
och de "vuxna" Födelsedagsbarnet Jessica, Per och Ullis.
Vem som håller vems barn är inte så noga!
Självfallet kom vi in på spännande disskutioner. Som att vi skulle starta ett eget "Halv åtta hos mig". Bra förslag! Fast eftersom vi har småbarn kanske "halv fem hos mig" skulle passa bättre. Sen spårade det ut och blev förslag som Halv fem hos dig, för att slutligen bli : Halv åtta hos O´Learys.
Och vi mammor kom på att nu MÅSTE vi komma ut på den där ölen vi har pratat om i drygt två års tid. Helst före jul. Återkommer och ser om det blir av.
Thomas med kameran i högsta hugg:
Det är flera som vill se bilder på mig, vilket inte är så lätt när jag oftas står bakom kameran, men idag hamnade jag framför! Bilden på mig får avsluta dagens inlägg och i morgon står det plugg på schemat!
Grattis igen Jessica, hoppas pastan smakar! Pöös!!
Förgyller din dag!
Jag har en kompis på facebook som alltid gör mig glad på morgonen med sina inlägg.
Är det tisdag och grått väder skriver han helt enkelt!
"härliga tisdagsmorgon och jag cyklar till jobbet nyfiken på vad dagen har att erbjuda"
Är det fredag, och alla skriver hur skönt det är med helg brukar han skriva något i form med:
"Äntligen! Bara två dagar kvar till måndag!"
För väldigt många statusuppdateringar på fejjan är ju faktiskt negativa och gnäll. Tyvärr. Och även jag bjuder på dom. Och det slog mig, att den här killens statusrader faktiskt gör mig glad, men jag har aldrig uppmuntrat dom. Så, jag tog mig i kragen och berättade att jag faktiskt uppskattar det! Och jag fick svaret: tack, Livet blir ju faktiskt mycket roligare när man är glad ju!
Och så är det ju, så varför inte uppmärksamma det istället för det trista och negativa, som ändå sprider sig så lätt.
Resten av veckan ska jag bara skriva positiva statusuppdateringar. Även om en del ironi kan finnas i dom.
Är det tisdag och grått väder skriver han helt enkelt!
"härliga tisdagsmorgon och jag cyklar till jobbet nyfiken på vad dagen har att erbjuda"
Är det fredag, och alla skriver hur skönt det är med helg brukar han skriva något i form med:
"Äntligen! Bara två dagar kvar till måndag!"
För väldigt många statusuppdateringar på fejjan är ju faktiskt negativa och gnäll. Tyvärr. Och även jag bjuder på dom. Och det slog mig, att den här killens statusrader faktiskt gör mig glad, men jag har aldrig uppmuntrat dom. Så, jag tog mig i kragen och berättade att jag faktiskt uppskattar det! Och jag fick svaret: tack, Livet blir ju faktiskt mycket roligare när man är glad ju!
Och så är det ju, så varför inte uppmärksamma det istället för det trista och negativa, som ändå sprider sig så lätt.
Resten av veckan ska jag bara skriva positiva statusuppdateringar. Även om en del ironi kan finnas i dom.
Underbara barn mässa 2010
Efter att ha missat denna mässa två år i rad, så kom jag tillslut iväg!
2008 var jag instängd på neo, och 2009 så vet jag faktiskt inte varför... Men, tillslut så!
Drygt en timme försenad hämtade jag upp Elin. Varför jag var sen berodde på ett antal världskrig hemma. Det ena var jag och Anders, eller snarare sagt jag mot Anders. Det andra var Thelma som inte var på solskenshumör i morse, så det var rätt så skönt för mina öron att vila lite...Och bara få göra lite egna saker. Thor var ju med mig, men han hänger ju bara på!
Efter lite sightseen i Älvsjö industriområde där jag körde vilse kunde jag och Elin packa oss ur bilen. Det var klart en fullträff att ta med syskonvagnen för våra saker vi hade samlat på oss under dagen visade det sig sen vid dagens slut.
Inne på mässan mötte vi upp Jessica, som hade med sig Ronja. Även hon utrustad med syskonvagn för bra förvaring för saker. Det är ju så att gratis är skoj... En del saker köpte jag ju med!
Mina "mäss-partners-in-crime". Hade bara iPhonen att fota med, så korten blev lite suddiga..
En sak jag har funderat länge på är en sk tvättboll. Det finns olika varianter på dessa (och även något som kallas för tvättnötter) Men det är iaf en gummiboll fylld med keramiska kulor som man slänger in i tvättmaskinen istället för tvättmedel. Bättre för miljön och den räcker i ca 1100 tvättar, dvs en tvätt om dagen i 3 år.. Det blir ca 18 öre per tvätt, jämför med drygt 1.60 för med vanligt tvättmedel av den sorten jag brukar köpa. Det blir ca en årskostnad på 65 kr per år (om jag räknar en tvätt om dagen. Vilket det lätt blir här hemma!) Nåväl, jag har köpt tvättmedel för väldigt mycket mer än 65 kr om året tidigare. Nu ska vi bara se hur det verkligen fugerar.
Jessica hos Kamelont. Härliga färger! Jag köpte dock inget även om jag var sugen på en galen klänning med apor till Thelma.
Fin trampbil i rosa, även om den faktiskt var billigare än vad jag trodde (ca 1500kr) så fick den stanna kvar i montern.
Så sött kök i trä, med tillhörande kyl/frys. Tjejen i monter försökte locka med gratis frakt.. men nja.. 2700 kr är lite väl mycket...
De hade även detta ursöta kök, med kryddhylla som man kunde dra ut. Thelma hade säkert älskat det, även om hon redan har ett kök, men 2900 (!!!) känns inte som att min mamma-penning prioriterar att lägga ut på en leksak.
Däremot, lite senare gick vi förbi ett "bageri". De hade semlor, kringlor, tårtor och smörgåsar i alla möjliga former. Sydda i tyg! Diverse bakverk garanterat kalorifritt! Till Anders köpte jag och Thor en damsugare, hans favorit, och Thelma fick en ost- och en korvsmörgås. Här köpte jag även årets första julklapp, till Thelma!
Thor och Ronja låg snällt i sina vagnar, med avbrott för mat och blöjbyten. Blöjbyten gick smidigt då det fanns fräscha skötbord med blöjor uppställda. Reklam för företaget, javisst. Men smidigt för oss.
Thor hittade nya vänner med, och har numera anamat uttrycket
"Come join the dark side- we have cookies"
Elin hittade en fin T-shirt till Emma.. tyvärr köpte hon den inte!
Det var en massa utställare, men någon vi alla tre såg ifram emot var Me&I, dessvärre tycker jag att den var en flopp. De hade lovat mässpriser, bra priser på nya kollektionen och gamla godingar. Fanns lite från nya kollektionen, dock inget jag ville ha, och de äldre sakerna var det väldigt lite och utplockat av. Jag gick därifrån med ett läppbalsam i geishaburk.. för 20 kr...
Sjävlfallet avslutade vi dagen med att fika, vi är ju ändå en del av våran lattemaffia. Emma fick snusa lite bebis både på Ronja och Thor, och det här blev ett jättefint kort på henne och lilleman! För övrigt blev Elin tillfälligt gravid under mässan...men bara tillfälligt!
Jag beställde en sak till, till mig och Anders.. men det skriver jag om när vi har fått hem dem!
Vi fick en fin dag, med det perfekta sällskapet!
Efter att ha lämat av Elin hemma körde jag och hämtade Anders och Thelma hemma. De har varit på egna äventyr idag och bland annat åkt buss! Sen körde vi hem till min lillebror Martin som fyller 29 år idag! Tänk att jag har en så gammal lillebror, när jag själv bara är 23! Vi fick god flygande Jakob till middag, godis och sen Daim-tårta! Någon form av identiteskris har nog Martin ändå, för han satte bara ett ljus i tårtan. Och eftersom han fyller år, måste jag såklart visa ett smickrande kort på honom!
Thelma var så lycklig när hon fick leka med sin kusin Melwin igen! När vi väl kom hem, sent, och hon fick sin nattvälling i mitt knä frågade jag om hon tycker om Melwin. En trött tjej nickade och sa, med napplaskan i mun "Meviin" *sött*
Med båda barnen i säng så var jag tvungen att visa Anders dagens fynd och gratisgrejer.. mest gratisgrejer men det blev ju en del saker...
2008 var jag instängd på neo, och 2009 så vet jag faktiskt inte varför... Men, tillslut så!
Drygt en timme försenad hämtade jag upp Elin. Varför jag var sen berodde på ett antal världskrig hemma. Det ena var jag och Anders, eller snarare sagt jag mot Anders. Det andra var Thelma som inte var på solskenshumör i morse, så det var rätt så skönt för mina öron att vila lite...Och bara få göra lite egna saker. Thor var ju med mig, men han hänger ju bara på!
Efter lite sightseen i Älvsjö industriområde där jag körde vilse kunde jag och Elin packa oss ur bilen. Det var klart en fullträff att ta med syskonvagnen för våra saker vi hade samlat på oss under dagen visade det sig sen vid dagens slut.
Inne på mässan mötte vi upp Jessica, som hade med sig Ronja. Även hon utrustad med syskonvagn för bra förvaring för saker. Det är ju så att gratis är skoj... En del saker köpte jag ju med!
Mina "mäss-partners-in-crime". Hade bara iPhonen att fota med, så korten blev lite suddiga..
En sak jag har funderat länge på är en sk tvättboll. Det finns olika varianter på dessa (och även något som kallas för tvättnötter) Men det är iaf en gummiboll fylld med keramiska kulor som man slänger in i tvättmaskinen istället för tvättmedel. Bättre för miljön och den räcker i ca 1100 tvättar, dvs en tvätt om dagen i 3 år.. Det blir ca 18 öre per tvätt, jämför med drygt 1.60 för med vanligt tvättmedel av den sorten jag brukar köpa. Det blir ca en årskostnad på 65 kr per år (om jag räknar en tvätt om dagen. Vilket det lätt blir här hemma!) Nåväl, jag har köpt tvättmedel för väldigt mycket mer än 65 kr om året tidigare. Nu ska vi bara se hur det verkligen fugerar.
Jessica hos Kamelont. Härliga färger! Jag köpte dock inget även om jag var sugen på en galen klänning med apor till Thelma.
Fin trampbil i rosa, även om den faktiskt var billigare än vad jag trodde (ca 1500kr) så fick den stanna kvar i montern.
Så sött kök i trä, med tillhörande kyl/frys. Tjejen i monter försökte locka med gratis frakt.. men nja.. 2700 kr är lite väl mycket...
De hade även detta ursöta kök, med kryddhylla som man kunde dra ut. Thelma hade säkert älskat det, även om hon redan har ett kök, men 2900 (!!!) känns inte som att min mamma-penning prioriterar att lägga ut på en leksak.
Däremot, lite senare gick vi förbi ett "bageri". De hade semlor, kringlor, tårtor och smörgåsar i alla möjliga former. Sydda i tyg! Diverse bakverk garanterat kalorifritt! Till Anders köpte jag och Thor en damsugare, hans favorit, och Thelma fick en ost- och en korvsmörgås. Här köpte jag även årets första julklapp, till Thelma!
Thor och Ronja låg snällt i sina vagnar, med avbrott för mat och blöjbyten. Blöjbyten gick smidigt då det fanns fräscha skötbord med blöjor uppställda. Reklam för företaget, javisst. Men smidigt för oss.
Thor hittade nya vänner med, och har numera anamat uttrycket
"Come join the dark side- we have cookies"
Elin hittade en fin T-shirt till Emma.. tyvärr köpte hon den inte!
Det var en massa utställare, men någon vi alla tre såg ifram emot var Me&I, dessvärre tycker jag att den var en flopp. De hade lovat mässpriser, bra priser på nya kollektionen och gamla godingar. Fanns lite från nya kollektionen, dock inget jag ville ha, och de äldre sakerna var det väldigt lite och utplockat av. Jag gick därifrån med ett läppbalsam i geishaburk.. för 20 kr...
Sjävlfallet avslutade vi dagen med att fika, vi är ju ändå en del av våran lattemaffia. Emma fick snusa lite bebis både på Ronja och Thor, och det här blev ett jättefint kort på henne och lilleman! För övrigt blev Elin tillfälligt gravid under mässan...men bara tillfälligt!
Jag beställde en sak till, till mig och Anders.. men det skriver jag om när vi har fått hem dem!
Vi fick en fin dag, med det perfekta sällskapet!
Efter att ha lämat av Elin hemma körde jag och hämtade Anders och Thelma hemma. De har varit på egna äventyr idag och bland annat åkt buss! Sen körde vi hem till min lillebror Martin som fyller 29 år idag! Tänk att jag har en så gammal lillebror, när jag själv bara är 23! Vi fick god flygande Jakob till middag, godis och sen Daim-tårta! Någon form av identiteskris har nog Martin ändå, för han satte bara ett ljus i tårtan. Och eftersom han fyller år, måste jag såklart visa ett smickrande kort på honom!
Thelma var så lycklig när hon fick leka med sin kusin Melwin igen! När vi väl kom hem, sent, och hon fick sin nattvälling i mitt knä frågade jag om hon tycker om Melwin. En trött tjej nickade och sa, med napplaskan i mun "Meviin" *sött*
Med båda barnen i säng så var jag tvungen att visa Anders dagens fynd och gratisgrejer.. mest gratisgrejer men det blev ju en del saker...
Städtips!
Min kompis Elin har underbara förmågor, dels är hon en hejare på att snoka reda på reor och bra extrapriser, men idag kom nog det bästa, hur man städar snabbt och effektivt! Och vem tackar nej till det? Så roligt är det ju inte att städa.. Och det är så enkelt att alla kan göra det!
Gör så här:
1: Ska pa en mapp på din dator
2: Namge mappen "Stöket i huset"
3: Ta bort mappen
4: Datorn kommer då fråga: Vill du ta bort stöket i huset permanent?
5: Svara JA
6: Lägg fötterna på bordet, ta en drink och njut!
Enjoy!
Gör så här:
1: Ska pa en mapp på din dator
2: Namge mappen "Stöket i huset"
3: Ta bort mappen
4: Datorn kommer då fråga: Vill du ta bort stöket i huset permanent?
5: Svara JA
6: Lägg fötterna på bordet, ta en drink och njut!
Enjoy!
Dagens toppen den 5/8!
De senaste dagarna har jag skaffat mig ett sorts missbruk. Missbruk att uppdatera studera.nu antagningssida. Anledningen är mitt projekt som har varit lite hemligt,men som jag nu går ut med. Jag ska plugga i höst!
På distans och på halvfart samtidigt som jag är hemma med Lillebror! Det kommer självfallet bli tufft med en nyfödd, men det är en prioriteringsfråga, så WoW och Tv kommer bli nedprioterat.
I mellanstadiet hade jag en lärare, (klappa dig själv på axeln nu Ansa!) som sa en mycket klok sak som trots mycket strulig gymnasiegång har etsat sig fast í min hjärna och som jag försöker leva efter. Kunskap är aldrig tung att bära med sig! Även om böcker kan vara tunga, men när väl kunskapen är inlärd och du kan hantera och använda dig av den så bär du med dig den i skallen, och då är den inte fysisk tung!
I våras sökte jag tre vidarutbildningar, en som jag funderat på ett tag, och två stycken för nyfunnen nyfikenhet.
Jag sökte till distriktsköterska, som jag efter urval 1 låg på 55 reserv (av 45 plaser) hopplöst läge. Antagningen sker dessutom efter yrkesverksamma år, så jag kan inte påverka det hela. Efter urval 2 så ligger jag nu på reservplats 13, så visst finns det changs innom en snar framtid.. men nu har jag tänkt om.
Mina två andra val är samma utbildning, men vid olika campus, dels Solna och så Huddinge. Och ju mera jag har tänkt på det så är det här den utbildningen jag vill läsa just nu! Jag har kommit in på vidarutbildningen till barnsjuksköterska! Nu måste jag välja om jag vill läsa i Solna eller Huddinge bara...
Sjuksköterska är en mycket bred grundutbildning, och det är ju bra att man sen kan specialisera sig åt olika håll. Jag har ju jobbat sen examen med palliativ vård, och då mest med cancerpatienter. Jag har alltid trivits på mitt jobb, så det kanske låter som en ordentlig vändning, men jag tänker så här:
Jag har snart 2 barn hemma, så med vidare kunskaper innom barn och ungdom så har jag alltid nytta av det hemma med, även om jag om två år vill fortsätta med den palliativa vården.
Jag är faktiskt bara 31 år, jag har många år kvar att jobba, så jag kan komma byta inriktning många gånger om om jag vill.
Det är en utmaning, man lär så länge man lever, och återkommande: kunskap är inte tungt att bära!
Kursstart är den 31 augusti, lillebror beräknas komma omkring 10 september. Blir spännande! Jag ser verkligen ifram mot det här!
Men, Solna eller Huddinge? Solna verkar på något sätt mera lockande, men Huddinge blir mera praktiskt med en liten. Lillebror kommer ju få hänga med på några av de få träffarna som ändå är på en distansutbildning. Jag har lättare att ta mig till Huddinge med bil... Jag har på mig ca 3 veckor att bestämma mig.
På distans och på halvfart samtidigt som jag är hemma med Lillebror! Det kommer självfallet bli tufft med en nyfödd, men det är en prioriteringsfråga, så WoW och Tv kommer bli nedprioterat.
I mellanstadiet hade jag en lärare, (klappa dig själv på axeln nu Ansa!) som sa en mycket klok sak som trots mycket strulig gymnasiegång har etsat sig fast í min hjärna och som jag försöker leva efter. Kunskap är aldrig tung att bära med sig! Även om böcker kan vara tunga, men när väl kunskapen är inlärd och du kan hantera och använda dig av den så bär du med dig den i skallen, och då är den inte fysisk tung!
I våras sökte jag tre vidarutbildningar, en som jag funderat på ett tag, och två stycken för nyfunnen nyfikenhet.
Jag sökte till distriktsköterska, som jag efter urval 1 låg på 55 reserv (av 45 plaser) hopplöst läge. Antagningen sker dessutom efter yrkesverksamma år, så jag kan inte påverka det hela. Efter urval 2 så ligger jag nu på reservplats 13, så visst finns det changs innom en snar framtid.. men nu har jag tänkt om.
Mina två andra val är samma utbildning, men vid olika campus, dels Solna och så Huddinge. Och ju mera jag har tänkt på det så är det här den utbildningen jag vill läsa just nu! Jag har kommit in på vidarutbildningen till barnsjuksköterska! Nu måste jag välja om jag vill läsa i Solna eller Huddinge bara...
Sjuksköterska är en mycket bred grundutbildning, och det är ju bra att man sen kan specialisera sig åt olika håll. Jag har ju jobbat sen examen med palliativ vård, och då mest med cancerpatienter. Jag har alltid trivits på mitt jobb, så det kanske låter som en ordentlig vändning, men jag tänker så här:
Jag har snart 2 barn hemma, så med vidare kunskaper innom barn och ungdom så har jag alltid nytta av det hemma med, även om jag om två år vill fortsätta med den palliativa vården.
Jag är faktiskt bara 31 år, jag har många år kvar att jobba, så jag kan komma byta inriktning många gånger om om jag vill.
Det är en utmaning, man lär så länge man lever, och återkommande: kunskap är inte tungt att bära!
Kursstart är den 31 augusti, lillebror beräknas komma omkring 10 september. Blir spännande! Jag ser verkligen ifram mot det här!
Men, Solna eller Huddinge? Solna verkar på något sätt mera lockande, men Huddinge blir mera praktiskt med en liten. Lillebror kommer ju få hänga med på några av de få träffarna som ändå är på en distansutbildning. Jag har lättare att ta mig till Huddinge med bil... Jag har på mig ca 3 veckor att bestämma mig.
Cyklerpremiär!
För ett par dagar sen köpte ju Anders en cykel. Tanken var då att han skulle köpa en cyckelstol till Thelma med, men den var ju självfallet slutsåld- i hela Sverige. Vi var inne på barnenshus i Nacka, en affär som jag brukar dissa då de tar sådana fruktansvärda överpriser och personalen är totalt okunning (om man nu lyckas hitta nån personal i butiken)
1495 kr!!! vilket överpris!!
Det blev ingen cyckelstol till Thelma därifrån, vi åkte tillk stora Coop istället och hittade samma stol för 349 kr vilket är helt okej. Så idag på kvällen var det premiär för Thelma och Anders på cyckel. Och jag dokumenterade såklart!
Otålig Thelma som redan har fått på sigh hjälmen väntar på att pappa ska skruva klart
Cyckelstol, Thelma och hjälp på plats, Anders utför den så välkända "försvinn-härifrån-dumma-geting-dansen"
And off they went!
