Yzza

I stort sett har jag och Thor haft en mycket trevlig dag. Och jag har märkt att Thor är den ultimata shoppingkompisen. Han är bara glad och skrattar. Eller så skrattar han åt sin mamma, som är en skugga av sin forna glans.

En sak jag gillar är att kolla på Biggest looser. Och gärna dricka Coca-Cola samtidigt. Cola är en av mina större laster, tyvärr. Ändå tycker jag att det är rätt så inspirerande och motiverande att kolla Biggest looser. Kan de tjockisarna få ordning på kroppen, så borde ju även jag det.

Och det är just där skon klämmer, jag och min kropp. Vi är som två länder i krig som inte kommer överrens, som inte vill kommunicera och inte kan sluta fred. Inte ens FN skulle kunna hjälpa oss.

I mitt huvud är jag nämligen kvar i den kroppen jag hade för 5 år sen. Innan Anders, och framförallt innan två graviditeter med en jäkla massa extrakilon. Mitt huvud tror nämligen fortfarande att kroppen väger drygt 55 kg och drar storlek S eller 36. Den bistra sanningen är lååååångt därifrån. Och huvudet får en chock när den ser kroppen i spegeln.

Varför sitter det en blek, bulldeg på jäsning på min röv?
Vem fan adopterade ett kanadensiskt hängbuksvin och opererade fast det på min mage?
Vem kom på idén att sno mina bröst?

Den enkla lösningen vore väl att köpa en sån där "bred last" skylt och sätta över rumpan, en ordentlig korsett och 2 kg ris i BH för att se okej ut. Eller köpa ett 10-manna tält på Ö&B och klä på sig.

Okej, okej.. jag vet. Jag har fått två barn, och två snitt på mindre än två år. Inte så konstigt att kroppen är sig olik. Och det tar tid att återhämta sig. Jag väger mindre nu än innan jag blev gravid med Thor, men...
-Hallå tuttarna, var tog ni vääääägen?

Kan bröst börja bukta innåt istället för utåt? För det känns som det är dit dom är på väg...

Beach 2011 börjar närma sig. Men jag är långt ifrån klar. Även om jag är en badkruka, så vill jag inte se ut som en förymt flodhäst från Zoo på stranden. Två söta barn... och deras degklump till mamma...
Jag har börjat träna, blivit förkyld, men rör mig ändå- men resultaten lyser med sin frånvaro.

Frågan är om man skulle ta och fuska. Om jag fettsuger låren, rumpan och magen, bort med extra hud från magen och nya tuttar- får man mängdrabatt då? Kanske en liten bonus i form av borttagning av dubbelhaka?
Det låter dyrt med. Fast det är inte skoj att ha lika mycket bröst som en 10-åring och en mage som gör att man fortfarande ser gravid ut. Om ändå tuttarna var större än magen...

Och fortsätter jag och träna, eller börjar träna som en galning kanske mera mage och rumpa försvinner, men även brösten. Eller nä, brösten lär ju inte försvinna- de är ju redan borta! Lagen om all jävlighet eller?

Jag skulle kanske fixa tuttarna, men vågar jag det?

En annan sak med att kroppen förändras gör ju att alla kläder bli hopplösa. De sitter fel, konstigt, det blir för stort på vissa ställen, och för små på andra. Jag har alltid varit intresserad av kläder och vill se snygg ut, men nu känner jag mig verkligen som en avdankad fågelskrämma.

Så idag skulle det minsann shoppas kläder! Kläder som passade, satt skönt och var snygga.
Och där börjar mina två timmars totala förnedring.

Hurtigt började jag gå hemmifrån till Nacka Forum. Skönt väder med det visade sig ungefär vid Skuru skola vara en totalt urusel ide att gå i Converse. Framme vid Nacka Forum har jag en stor blåsa på vardera häl samt ett smärre köttsår på vardera lilltå. Shoppingen inleddes alltså med att köpa skavsårsplåster...

Jag hade lite planer på vad jag skulle köpa. Framförallt ett par nya byxor. Det var det absolut viktigaste. Jag har idag två par jeans som passar, och några tights. Även om sommaren är på väg så är det ju praktiskt att ha ett par finare byxor.
Sen skulle jag ha underkläder med.
Och det här med underkläder kan ju bara betyda en sak. Katastrof och gråa hårstrån.
När jag var gravid köpte jag praktiska underkläder, som skulle klara en växande mage och sen otrevligheter som avslag. Valet föll på modellen: Granny pants. Grannypants är asfula och totalt osexiga. Men ack så sköna. Dessutom köpte jag mina granny pants på Ullared. Hippt värre. Men med tanke på priset så kunde jag slänga dom med gott samvet (var min tanke..) tyvärr verkar dessa fula, ohippa, osexiga grannypants vara av toppkvalitet, så det har aldrig blivit av att jag slängt dom. Men fula är dom, och är jag ful under, så blir hela jag ful. No more grannypants! Jag är faktiskt inte 60+!!
Jag skulle köpa skor med, jag har länge funderat på att köpa ett par Easy tone.

Så, hur gick då min shopping??
Jag började kolla på skorna, på Stadium.. men eftersom killarna som jobbade där var mera intresserade om att skryta om helgens erövningar så gick jag vidare till Intersport. Och jovisst, nya skor har jag nu! Och så sköna! Förhoppningsvis slipper jag mera skavsår nu när jag går på långpromenad.
Avvecklandet av Grannypants- eran har gått bra med, och alla grannypants är numerade förvisade till soporna. *stolt*

Däremot att köpa byxor.. och några nya BH...
Jag tyckte nästan synd om tjejen som skulle hjälpa mig hitta en passande BH. När vi väl hittade en som satt bekväm runt om så frågade jag henne lite ynkligt vad jag skulle lägga i kuporna? Veckans storhandling? Jag tror inte tjejen riktigt förstod min ironi där för hon såg lite bortkommen ut.

Nåväl; med mig hem fick jag: (finn ett fel!)
Easy Tone skor, underkläder, ägg, strumpor, 8-månaders gröt,jeanskjol, Clarityn, lipgloss, skavsårsplåster och grönt nagellack.

Jag tror aldrig jag proppar i mig så mycket som jag gör som under påsken. Påsken slår nog till och med julen, i alla fall när det gäller godis. När det gäller mat så är det nog jämt lopp.

Efter en ganska så risig start på veckan, så blev jag sakta bättre fram emot skärtorsdagen. Jag fick ju en flerdagarsdos kortison så nu är min hosta rätt så okej. Visst är jag fortfarande lite snorig, men det är inte alls som i början av veckan. Tur det, för jag har inte tid att vara sjuk nu när vädret är så underbart, och så saknar jag att träna. Det som inte är så skoj med kortison heller är att jag blir speedad som en gris och inte kan sova. Jag sover kanske en 4-6 timmar varje natt, sen kryper det  i hela kroppen. I natt har jag dock sovit som en stock! Underbart!

Min påsk inleddes redan på skärtorsdagen. Jag lämnade Thelma på dagis kl 9. Thor somnade på vägen hem och under den 1½ timmen han sov körde jag ett megarace hemma! Skurade ur kylskåpet, städade Thelmas rum, vek tvätt, tvättade mera, städade köket och plockade vidare. Jag hämtade Thelma redan efter hon hade ätit lunch. Det blev en kort dag för henne, men utan att hon hade varit de där 2½ timmarna på dagis hade jag aldrig hunnit med det jag ändå hann!

Sen gick jag och köpte nya solhattar till fröken. Det är inte hel lätt att vara rödhårig i vårsolen. Trots solskyddsfaktor 50 har hon blivit röd i ansiktet och lite på armarna. Senare på kvällen kom svärmor. En mycket efterlängtad farmor för Thelma, som kallar sin farmor för BOJSAN. Jag vet inte hur farmor kan bli bojsan, men det är så farmor heter nu.

Istället för en massa godis har jag fått två nya berlocker till mitt Pandora armband, från "bojsan" och det blev jag så glad för! Thelma fick en apa (suprice- hon gillar apor!) så hon är lika glad hon!

Även om påsken i år är helt underbar, med väder som gör mig så glad, så finns det ju tråkiga saker. Jag njuter, och inser att sommaren snart är här, och även de äckliga FÄSTINGARNA! Våran ena katt, Grom, får väldigt få fästingar, medans Thrall jämt får en massa. Förra året plockade jag 12 st på honom under en dag! I går hittade jag de första sex på honom. En var så liten att jag inte fick bort den, och en var 1½cm stor! Den största jag sett och så äcklig! På en annan fästing satt en ny och sög av dem. Idiotiska kryp.

(klicka för större bild, de är så äckliga att jag inte vill lägga ut en stor bild på årets första "skörd")

Igår var vi allihopa hemma hos mina föräldrar. Min pappa fyllde år och vi hade en heladag där. Thelma var ute och lekte, vi åt gott och umgicks.Soligt fint väder, men det blåste en del. Pappa fick två fina viner av oss, eftersom mamma snart fyller 60 tänkte vi ge dem något mer sen tillsammans.
Och självfallet så åt vi lamm! Jag tycker lamm är så gott! I år var det en variant på vanliga lammet med vitlök, lamm med chili och det var kanongott och väldigt mört kött som jag tänker testa att göra hemma själv sen! Proppmätt blev jag även denna gång!

Och det är just det med påsken, vi äter, vi umgås, vi äter mer och vi trycker i oss godis. Thelma åt lite godis, även om vi försöker hålla henne borta från det. Men en 5-7 godisbitar fick hon nog igår. Hon var nöjd över det. Sen fick hon popcorn, och det var bättre. Hon vill ha en egen skål med popcorn, som ingen annan får ta ur! Det är väldigt viktigt!

Gapa stort så får du popcorn!!

Thor, aka Grötmannen.. ja han gapar stort för gröt!


För att bränna av lite av alla extra kalorier jag har tryckt i mig under helgen ska jag snart bege mig till jobbet. Jag jobbar extra ikväll och i morgon. Undra vem jag ska jobba med? Ska bli skoj att få jobba lite, och skönt att det inte är snorkallt, mörk eller regnar när jag ska hoppa in och ur en bil under kvällen. Fast samtidigt tråkigt att lämna familjen... aldrig är man nöjd!

Då var det alltså dags igen.

Sjuk.

Förra veckan började jag känna av "någonting" i kroppen och beslöt att hoppa över träningen. I söndags vaknade jag med lite ont i halsen, men det blev bättre under dagen. Natten mellan söndag och måndag kom den som ett e-mail sänt i expressfart: Hostan.

Och det är så typiskt, i och med att jag har astma, så får jag jämt hosta, och den är riktig ordentlig och sitter i länge. Krasst sagt så brukar en coctail på kortison, slemlösande och antibiotika vara det enda som biter på den.

Jag hostade igår, men nu under natten blev det ännu värre, jag vaknade flera gånger av ordentliga hostatacker som jag tror att jag ska kräkas av,och det känns som att jag inte kan andas. Även om jag sen en vecka tillbaka ökade min grundmedicinering så har det inte hjälpt. Jag har tryckt i mig massa Bricanyl under natten, vilket gör att jag får hög puls och blir alldeles darrig.

Det var en riktigt pina i morse när jag skulle få i båda barnen frukost och iväg med Thelma till dagis. "Grötmannen" fick nöja sig med välling. Jag hade helt enkelt inte kraft att mata honom. Visst känner jag mig som en urusell mamma då, men samtidigt fick han iaf i sig något.

Vi bor ungefär 5 minuter från dagis (eller egentligen närmare, men att gå i Thelmas takt och titta på allt tar det fem minuter) Idag tog det 10 minuter för att jag gick som en gamal flåsande hund. Jag ringde Anders och sa att han får komma hem och vabba, för jag var beredd på att boka plats på kykogården. Jag fortsatte till vårdcentralen. Oftas brukar det inte vara så lång väntetid under akut drop-in, men det var det självfallet idag. Som tur hade jag tagit med frukt till Thor.

I kassan möter jag Camilla, skönt med ett bekant ansikte. Och när vi tittar på högkostnadskortet står det klart, för exakt 2 månader sen, den 19 februari fick jag behandling för lunginflammationen. Och det var just det jag var rädd för att det eländet var tillbaka. Som tur var visade det sig inte vara lunginflammation den här gången utan "bara en eländig, ordentlig och förjävlig förkylning" som får min astma att skena. Jag fick inhalera, men det hjälpte tyvärr inte ett smack.
Jag fick en ordination på Kortison, så nu kommer jag gå halvspeedad hemma om ett par dagar. I morgon blir det en ny tur till röntgent för att röntga lungorna. Läkaren ville se att lunginflammationen verkligen har läkt ut. Jag kunde ha åkt dit idag, men jag orkade bara inte.

Anders mötte upp mig hemma vid lunch (det var först då jag var hemma efter vårdcentralen och apoteket!) jag däckade på soffan totalt. Jag är riktigt seg, men jag känner att kortisonet har börjat verka eftersom det kryper i kroppen. I morgon får Anders vara hemma och vabba med, och köra mig till Nacka för röntgen, för jag vågar inte sätta mig och köra när jag är så här trött.

Jag kan inte mer än säga att det här är skräp! Nu när våren är så härlig, det är snart påsk, och dessutom ska jag jobba på söndag och måndag. Jag tycker att jag borde vara på benen då, men jag hoppas att det är lugnt på jobbet...

Nu blir det lite slappande framför datorn innan det blir sängen igen. Jag har installerat Sims 3 och det är barnsligt roligt! Lite tröst mellan hostatackerna ändå!

Min bebisbok sen jag var nyfödd och liten var välfylld. Sen kom min yngre bror, och den bebisboken är definitivt mindre ifylld. Precis så är det hemma hos oss nu med.

När Thelma föddes så skickade jag iväg Anders för att köpa dagstidingarna för den dagen, ett minne till henne att läsa vad som var aktuellt just den dagen. Med Thor glömde vi det helt.
Thelmas första smakportion dokumenterades ordentligt med datum och bild, likaså när hon gick ordentligt. Det är till och med filmat. Vi har jättefina bilder, uppförstorade på Thelma när jag håller i henne första gången.
Med Thor har vi tagit bilder men sen tog det stopp. Jag tror dessvärre inte vi är ensamma om det här fenomenet, att det första barnets framsteg blir mera uppmärksammade. Inte för att vi inte vill, utan för att vi helt enkelt glömmer bort, inte har samma tid att uppmärksamma det förrens efteråt.

Jag köpte nya bebisböcker till Thelma och Thor för ett bra tag sen. Jag har försökt fyllt i dem båda två, men sen hamnar de i hyllan och näst som glöms bort.
Men nu har jag faktiskt gått igenom lite bilder och tagit fram lite av Thors första gånger. Däremot är det lite si och så med datumen...



Första smakportionen av gröt- tror det var den 30 december. Gröt var gott redan då, och Thor går fortfarande under smeknamnet Grötmannen här hemma.



Första gången på filten ute på uteplatsen i vår. Det var jätteskojigt! Thor låg och fullkomligen bubblade av skratt, och sen kom Thelma och underhöll sin bror, så då var det ännu roligare!



Premiär i gungan! Torsdagen den 14 april! Det var Thelma som propsade på att "bossan" skulle gunga.



Thelma tar sin roll som storasyster på allvar, hon lånar ut bebisgungan till Thor. Hon tyckte att han skulle få mera fart men det var inte jag riktigt med på. Han var lite skeptisk till att gunga. Efter ett tag tyckte Thelma att nu skulle Thor gunga med henne, på stora gungan. Jag förklarade att han var för liten för det. Hon ryckte mest på axlarna och tyckte att Emma kunde komma och gunga då istället.

I fredags var jag och Anders på fest på hans jobb. Det har ju blivit väldigt sällan som vi är iväg bara vi två. Mina föräldrar var barnvakt (jag tror nästan det var barnvaktspremiär för Thor med) Thelma var väldigt nöjd, redan på morgonen på väg till dagis började hon tjattra om sin morfar som skulle komma till henne senare på dagen. Morfar är väldigt speciell för henne... Senare kom även mormor så Thelma fick vara uppe sent i fredags. Lycka! Men tösen var trött dagen efter.

Det märks verkligen att våren har kommit nu, och den är mer än efterlängtad! I morse gick jag och lämnade på dagis i mina Crocs!! Jag sa att jag aldrig mera skulle använda dem efter sista graviditeten... men de är ju rätt så praktiska och Thelma tog fram dem till mig i morse. Härligt att bara kunna hoppa i ett par skor och en tunn jacka, och för Thelmas del slippa allt bök med overaller. Fast nu måste vi köpa nya gympaskor till henne istället, att gå i gummistövlar är ju inte så smidigt när det är mycket spring i benen. Jag hittade ett par skor jag tror hon fortfarande kan ha. Annars har hennes fötter växt väldigt mycket under vintern. Båda våra barn har ju smala, men långa fötter. Jag har sparat alla skor efter Thelma, men jag vet inte hur många av dem jag kan använda till Thor. Än så länge behöver han ju egentligen inte några skor, förutom för att hålla värmen då. Thelmas första Converse som hon kunde ha vid 10 månaders ålder är alldeles för små i alla fall, men hennes första "riktiga" skor i storlek 17 kan Thor ha nu... Thor är en väldigt liten man, i väldigt små skor. Fast han tycker ju om att stå när jag håller honom så det var lite roligt med skorna på ändå.

Annars händer det inte så mycket mera. Jag har dragit på mig en förkylning- igen. Jag började känna att jag hade nåt skräp i kroppen förra veckan och avstod från att träna. I söndags kom halsont, och idag hostar jag dessutom och näsan rinner. Alltså ingen fortsatt träning den här veckan heller. Ska det fortsätta så här får jag bada i vassen i sommar med :( Däremot har jag vunnit det första slaget mot ogräset i min rabatt! HAHA!!! Jag har mycket planer för den i år, så lagom till helgen blir det nog att åka och handla lite saker till uteplatsen.. många planer har jag och i år ska inte en kropp i smärta hindra mig från att rensa ogräs eller plantera!

Nu till påsk kommer svärmor upp till oss med. Det var ett bra tag sen så det blir skoj, men mest av oss längtar nog Thelma. Thelma tycker att det är roligt att prata i telefon med sin farmor. Vad hon säger vet jag faktiskt inte, men hon pladdrar på i telefonen och det roligaste är att hon själv uttrycker att hon vill ringa till farmor! Kanske är det så att Thelma och farmor har egna hemligheter?

Det tar nog inte så många månader innan även Thor ska ringa farmor....



Anders har vårfixat bilen och satt in ny stereo och högtalare. Han fick en hjälpreda på köptet...

Vet ni, jag har en kusin som heter Elin. Elin är jättegammal, för igår, den 10 april fyllde hon 30 år!
Självfallet skulle detta firas och hela Cirkus W skulle iväg på 30-års brunch! I sedvanlig ordning, så var det mer eller mindre kaos innan alla satt i bilen, Thelma var inte riktigt på humör på vägen dit, men väl framme så var det ju toppen med kalas!

Och har du någonsinn undrat hur det skulle vara att bo mitt i ett cup-cake konditiori? Jag vet!
Jag vet att kusin, Tant Elin gillar att baka, och är bra på det, men den här gången hade hon helt klart överträffat sig själv... Vi kom in i kaloriernas mecka!



Hemmagjorda smoothies, och såklart, en hylla med cup-cakes! Vi har inte så höga krav när släkten samlas, men en hylla med godsaker kräver vi allt! Och västerbottenpaj, matmuffins, piroger och våfflor.



Till Anders förtjusning fanns det även korv med bröd, att göra i ordning i korv-och bröd grillen! En chokladfontän i bakgrunden är alltid trevligt!



Dumle!! Underbart goda! Jag var tvungen att ta en bild till min pappa, som just nu är i Berlin. Pappa har ju ett mycket kärleksfullt förhållande till just Dumle! Tur att mamma fick med sig ett par hem till pappa!



Katten Gösta, hans två damer och kaninen fick flytta ut på balkongen. Han ville in Gösta, men jag tror han insåg efter ett tag när alla var på plats att balkongen var ett bra, lungt ställe...



Tanten får paket, med tant-tema. Självgående städmopp! Jag hade slagit på stort... Tanten fick en rosa kaffekopp med fat. Man måste ju fika med stil vid en sån aktningsvärd ålder!



Den här blev jag lite avis på.. du sätter den över badkaret, så du kan läsa och dricka bubbel medans du badar. Ett måste för oss kvinnor tror jag!



Thor fick en leksak att underhålla sig med, och Thelma är med på ett hörn! De leker faktiskt bra ihop och skrattar mycket tillsammans!



Snyggaste killen i djup koncentration!


Eftersom vuxna har en förmåga att bli tråkiga och bara vill prata fanns det möjligheter att rita för små- och rätt så stora barn....

Efter ett par timmar fick vi fara hem, mätta belåtna och sockerhöga! Kanske hade vi fått i oss en eller två kalorier för mycket, men gott fick vi att äta och sällskapet var toppen! Mycket bakverk fanns det ändå kvar, så jag misstänker att polisen fikar gott idag...

Den senaste veckan har som vanligt sprungit iväg. För lite tid, men för mycket att göra. Det blir inte mycket sömn direkt. Jag har svårt att varva ned, ligger och funderar, ändå så är det så mycket roligt som händer just nu.

Jag har fått tillbaka min tenta jag skrev för ett par veckor sen. Jag är godkänd, och har fått godkänt på hela kursen och det är ju toppen! Ändå kan jag inte låta bli att känna mig lite besviken på sista tentaresultatet. Jag hade rent utsagt kämpat som en gris med uppgifterna och siktade verkligen på ett VG. Samtdidigt, det viktigaste är att jag har lärt mig något nytt och att jag är godkänd. Och det är jag ju! När jag läste grundutbildningen kunde man bara bli godkänd, väl godkänt fanns inte. Och på ett sätt så tycker jag att det var bättre. Plugget leder ju till en legitimation, antingen är du godkänd, eller inte. Men att få ett VG är ju ändå en liten morot...
Nu kan jag ändå släppa den här kursen vilket ska bli skönt eftersom jag tyvärr har känt mig motarbetat från vissa lärare emellanåt.

Nu har jag börjat läsa nya kursen, en valbar kurs om smärta host barn-och ungdommar och det är så intressant! Jag kan verkligen snöa in mig på cellnivå! Härligt att få läsa en kurs med mycket fysiologi med!

Jag har fått hem lite mera nya me&I kläder med, bland annat ett par fina slitstarka canvasbyxor. Just nu till Thelma, men även till lillebror att ärva.



Thelma tittar på Nicke Nyfiken innan dagis. Eftersom det är en spindel på tröjan var vi tvungna att sjunga Immse vimse Thelma, för det är så sången heter nu!

Jag har ju satt igång att träna, desvärre började jag känna mig lite hängig i fredags, inte så mycket, men frusen och allmänt seg, så nu får jag pausa i att träna och se vad det hela leder.



Anders och Thor har fredagsrelax i soffan!



Glad Thelma i lördags morse(själv hade jag sovmorgon!)

Och sen det mest tragiska... våran diskmaskin har pajjat... suck. Både jag och Anders avskyr att diska, och det blir ju en hel del disk. Nu är ny diskmaskin beställd och kommer i veckan. Tills dess får vi handdiska, vilket inte är så lätt eftersom vi har norra Europas minsta disktäll. Eller så blir det papperstallrikar... Jag lyckades ändå fånga Anders in action! Han kan min gubbe!

Onsdagar är Thelma ledig från dagis. Ofta brukar vi hitta på något med Emma och Elin, annars myser vi hemma. Idag ska vi träffa Lattemaffian (den delen som inte ligger däckade i halsfluss) men först ska vi gå till biblioteket med dagis. Det är sångstund där som barnen går på, och även om Thelma egentligen är ledig så går vi dit, för att sen fortsätta till lekdate!

Passar bra med lekdate idag, för igår fick jag hem ett nytt paket från Buzzador. Lite som julafton känns det när jag får packa upp paketet! Den här gången ska jag buzza för Natusan baby bad produkter. Så jag tar med lite grejer idag med!


Annars har de senaste dagarna varit väldigt upp och ned, mest ned faktiskt. Jag har varit ledsen, besviken, tyckt att jag fått skit för saker som inte är mitt fel. Kanske tar jag åt mig för mycket, men varför klanka ned och kasta mer skit på den som redan har mycket? Och varför är en del människor så in-i-helvete egoistiska? Sociala roller har vi alla, en del mera uttalade än andra. Jag mår iaf inte bra när det blir tjafs omkring mig. Den här gången gick det så långt att jag ville totalt kasta in handuken, bara fly ifrån allt. Jag stängde ned facebook för att slippa bli påminnd, att få vara ifred. Det gav mig en egopush eftersom flera hörde av sig och skrev snälla fina ord. Jag behövde det verkligen! Tack!
Hade jag varit 20 år, inte uppbunden eller med familj hade jag tagit första bästa buss till Arlanda, jagat reda på första lediga flygstol och dragit. Nu funkar inte det.

Jag har mycket omkring mig, jag gör mycket. Det är barn, plugg, träning och dessutom jobb. Det är full rulle hela tiden. Kanske borde jag skära ned på något, men vad? Eftersom jag tidigare har gått rakt in i väggen så vet jag när det börjar bli för mycket, när symptom börjar dyka upp. Men jag har även lärt mig hur jag ska hantera det. Jag har ett sätt att koppla av allt, men när mitt avkopplingsmoment strular, då blir det illa. Jag har under flera år kopplat av med WoW, men när det blir tjafs där, då sätts mycket i rullning. Wow är bara ett spel, så det kan jag skita i, det är det sociala runt om. I måndags var jag helt klart inne på att radera alla mina gubbar, avinstallera spelet och slänga det åt... kanske installera The Sims3 igen.  Några få vänliga rader fick mig att tänka om. Tack Silverpil och Wozzlan, nu är jag nytänd och det känns bättre igen!

En annan sak jag tagit tag i är ju att träna. I lördags körde jag ett rätt så intensivt pass.. 55 minuter på crosstrainern, sen styrketräning. På söndagen skulle jag gå på ett Core pass. Dessvärre gick jag ifrån Corepasset 15 minuter innan det var slut. Jag har tränat Core innan, men det här Corepasset hade de lagt in en massa hopp i. Och jag märker direkt att just hopp gör ont efter foglossningen så det måste jag stå över. Så istället blev det mera tid på crossen. Efter det har jag haft hemsk träningsvärk i två dagar!! Jag slarvade nog med att strecha för att magen och framsidan av låren har varit så stela. Igår när jag var på Söder passade jag ändå på att köpa en belöning åt mig för att jag faktiskt har kommit igång så pass bra med att träna. En ny schampookaka från Lush. Med namnet New.  Gillar deras schampookakor, dessutom är det skönt att slippa flaskor i väskan som alltid läcker!

Dags att packa ihop väskan för dagens äventyr med stora och lilla T!

Jag lever ett glamoröst liv utan dess like! Var jag än går vänder sig folk och tittar efter mig och jag tror de tänker: Wow vilken fräsch småbarnsmamma!
Att vara småbarnsmamma är att leva i lyx och vara väldigt glammig utan tvekan!
Som idag när jag gick på medborgarplatsen, med en polis på min sida, jag drack min latte, jag körde min bugga uppklädd i min röda kappa. I och försig hade jag inte högklackat, men det beror ju på att jag inte kan gå i det. Och jag jag har ju så mycket feeling för mode att jag vet, att kan man inte gå snyggt i högklackat så bör man låta bli. Jag i högklackat ser ut som en stelopererad daggmask som försöker slingra sig fram...

Vad gör jag då för att hålla denna glammiga fasad uppe? Ni ska nu få en inblick i min glammiga vardag.

Klockan 07, jag vaknar av att Thelma dunkar i väggen och skriker APA, APA APAAAAAA!! Lillebror tittar förskräckt upp, och kommer sekunden efter på att nu är det morgon. Det betyder gröt. Och sen drar han igång som Pavarotti.

En urtrött jag snubblar upp, in min något slitna sov t-shirt, ser ut som Butthead i håret och grus i ögonen. Nu börjar dagen, och med det cirkusen. Byta blöjor, klä på, fixa gröt, fixa välling och för Guds skull, på med Bollibompa! Idag var (den dumma) mulifjärrkontrollen med mig! Efter detta race när de små fått mat, upplever jag 5 minuters lugn. Jag hinner hälla upp lite yougurt och göra en macka till mig. Och fundera på att knäppa på kaffebryggaren. Samtidigt jag äter min macka klär jag på mig, borstar håret och sminkar mig. Kaffebryggaren står fortfarande oladdad.

Fem minuter, sen varar inte lugnent längre.

Lillebror behöver byta kläder, Thelma har fel kläder på sig och klär av sig. (varför kan hon inte klä av sig själv när jag ber henne istället??) och katterna vill ut. Lillebror får nya rena kläder, Thelma ska ha samma klänning som igår. Jag ger med mig, för att kunna borsta hennes tänder utan protester.

Trodde jag. Tänderna borstade- men nu får jag byta kläder eftersom jag får en fin tandkrämspuss mitt på magen. Tack!

Lillebror fortsätter leka Pavarotti tills han får komma ned i sitt babygym, Thelma blir arg när Bolibompa inte visar APA! Jag vet att de börjar sända Nicke Nyfiken fem minuter senare, men jag måste stänga av TV innan, annars kommer vi inte iväg i tid till dagis. Tyvärr hinner hon få syn på en bild på Jävla-Nicke-Nyfiken innan jag hinner stänga av. Och kriget bryter ut totalt. Ska inte ha på sig overallen, inte skor inte nåt!! Gaaahhhhh!! I vilda protester skriker hon, vilket Thor glatt stämmer in i.

Jag ringer dagis- vi blir sena idag. Får på Thor ytterkläder och han somnar direkt i vagen. Thelma sitter och surar på sitt rum och gnäller om apa.
Jag suckar. Vad mer kan jag göra? Mitt morgonhumör är inte det bästa, och min dotter har uppenbarligen ärvt det i rakt nedåtstigande led. Jag tar fram en påse, börjar packa hennes kläder och stövlar och säger till trots-fröken att jag kommer bära henne till dagis, utan skor, utan overall och utan mössa. Tur att vi bor 50 meter från dagis.
När jag packar ned den gula mössan i påsen bryter nya protester ut. NU ska alla kläder och stövlar minnsan på.

09:08 låser jag ytterdörren. Thor sover i vagnen, Thelma helt påklädd och på ett strålande humör.
Jag suckar och rabblar mitt mantra: Det är bara trygga barn som vågar trotsa. Klappar mig snällt på axeln, stolt över att jag inte ens har höjt rösten mot henne.

Jag lämnar Thelma på dagis, och får en stor puss innan hon glatt vinkar av mig.
Utmattad går jag till bussen. Jag överlevde "the morning from hell".

På bussen inser jag att nåt kaffe blev det visst inte- men jag har allt med mig, jag har på mig kläder och jag ser okej ut.
Vi kommer in till stan, jag gör mina ärenden, och jag träffar kusin Elin när hon håller ordning på våran stad.
Jag ser nog ut som en vanlig, mammaledig mamma med liten pojke i vagn. På ytan.

När jag kommer hem ser jag att jag har gått hela dagen med en stor grötfläck bak på byxorna.
Jag är en glammig mamma.