Yzza

Man ska ju inte ha dåligt samvete för att man tränar, men när man har dåligt samvete för att man inte tränar??
Alltså, jag vill så mycket, men tiden, och latmasken i mig vill en annan sak.

Jag är jätteduktigt på att göra träningsprogram, att planera min träning och att sen skita i det.

Saken är det, jag kommer hem efter fyra, då är det full rulle hemma. Middag, barn, bada barn, natta barn. Halv åtta sjunker jag ned i soffan med dåligt samvet för två saker. Jag måste plugga, jag borde träna.
Och här börjar en kamp som oftas plugget vinner över.
Jag pluggar innan jag sover. Lite halvdant för att jag är så satans trött. Egentligen borde jag sätta på mig skorna och sticka ut och springa eller gå till gymmet. För då blir jag pigg. Och är jag borta 1 timme, så hinner jag fortfarande läsa lite, men mera effektivt.

Alltså har jag inte tränat på flera veckor.

Och Sicklaloppet, 10 km är på lördag. Precis som när det gäller tentor kommer motivationen att verkligen träna nu. Skillnaden mellan plugg och träna är en stor sak. Du kan plugga in en tenta på en vecka. Det går inte att träna upp sig för ett lopp på en vecka.

Så jag har en bra lösning på det här. Jag ska anmäla mig till lopp regelbundet så att jag måste träna regelbundet.

Mitt ena mål 2012 var Göteborgsvarvet. En halvmara som jag anser att om jag sätter igång och tränar ordentligt tre gånger i veckan nu så fixar jag det.

Jag går in på hemsidan. Anmälan är stängd! Taket på 59000 löpare är redan nått!!!! Galet! Loppet går ju den 15 maj!!
Det finns 2500 platser kvar om du springer för välgörenhet. Jag har ingenting emot välgörenhet, jag tycker det är toppen- men min plånbok stoppar mig!
För dryga 300 kr kan jag få en startplats på Göteborgsvarvet och antingen stöda Stadsmissionen (jättebra!) Mentor ( som stöder förebyggandet av droganvänding hos tonåringar- toppenbra) eller.. det som drog mina ögon till sig.

Clowner utan gränser.

Det står så här om dom: Clowner utan Gränsers mission är att sprida skratt, glädje och hopp. Vi skickar clowner och artister till barn och samhällen drabbade av krig, konflikt och andra kriser runtom i världen.

Jättebra! Verkligen, och jag tror på den verksamheten.

Men plåga sig 2,1 mil iförd en clownnäsa? Jag vet att många gärna skulle vilja se det- men finns det någon som sponsrar mig??

och för lite tid... Tror att många känner igen det.

På måndag börjar det igen. Jag ska börja jobba. Det blir först två veckor på mitt gamla jobb, sen den 15 augusti börjar jag som skolsköterska! Jag ser fram mot det mycket. Med lite lagon skräckblandat förtjusning som det alltid brukar vara inför något nytt.

Och jag har insett att det kommer bli en tuff höst. Jobb, nästan heltid, plus plugget. Kursplanen ser tuff ut, och det är ju på magisternivå så det är höga krav.
Jag var faktiskt med om en rolig sak när vi var i Kungälv. Vi var hemma hos ett par kompisar, och hon frågade hur jag orkade plugga plus ha en nyfödd. Ja du... när jag svarade att jag pluggade på halvfart fick jag ett klockrent svar: Ja det var ju tur det, annars hade jag slagit ihjäl dig! Underförstått; hur orkar du människa?
Hur har jag orkat, och hur kommer jag orka? För det första, det är en fråga om vilja. Och jag är ingen übermench. Ibland har det varit skitjobbigt faktiskt. Jättejobbigt, ont i magen, ont i huvudet och för lite sömn. Har det varit värt det? Att spendera Thors första år med att plugga? Ja, utan tvekan.  Skulle jag göra om det om jag visste vad det innebar, nu i efterhand? Ja, faktiskt!

Jag hade lite funderingar på att läsa någon enstaka kurs även när jag var hemma med Thelma. Det hade nog till och med varit lättare. Då hade jag bara henne. Nu har jag två barn, och alltså mera tid.

Men det kommer bli pressat i höst. Och dessutom har jag ju verkligen gett mig f*n på att komma i form, träna för att kunna köra Göteborgsvarvet 2012 som ett delmål inför Stockholm maraton 2013. Kommer jag fixa det? Kommer tiden att räcka till? Jag följer Marie Johanssons blogg- och kan hon, kan jag!
Det här skriver hon om sig själv:

Jag heter Marie Johansson och är en 45-årig sexbarnsmamma. Det hela började vintern 2003, då jag kappt tog mig runt det två kilometer långa elljusspåret spåret i Hagby. I dag håller jag på med extremsporter. Har gjort tre ironman, 13 maraton och har två sm-guld från Kalmar thriathlon, 2007 och 2010. Jag placerade mig bland topp 100 på Stockholm marathon 2010. Arbetar heltid som simlärare, instruktör och badvakt.

Kan hon hålla sig i form för att göra Ironman, så kan jag faktiskt ta mig tid att träna tre dagar i veckan! Hon är ensamstående, jag har back up hemmifrån, vi är två, så tiden borde vi faktiskt få ihop!

Det jag funderar på att göra är att börja morgonträna en dag i veckan. Och då måste jag få rutin på det innan frosten och vintern kommer. Ett morgonlöppass för mig innan jobbet skulle innebära att jag skulle få starta runt 5-snåret. Det är inte helt omöjligt. Upp måste jag ju ändå varenda morgon. Men det finns ett hinder för det: Jag är så morgontrött. Har alltid varit, och kommer antagligen allitd vara. Det är faktiskt något jag skulle vilja ändra på. Att bli morgonpigg. Ändå sitter jag nu, strax efter midnatt och bloggar. För nu är det tyst och lungt hemma. Men på fredag.. då ska jag prova!

De sista dagarna på min sista långledighet- om jag nu kan kalla att vara föräldraledig att vara "ledig" har jag lite smått panik över. Tanken över att, förutom semester, att nu ska jag jobba non-stop i 32 år till innan pensionen. Känns lite skrämmande. För någon mer föräldraledighet med bebis blir det inte...

Och självfallet är det en massa jag vill ha gjort innan måndag.
* Jag måste upp i tvättstugan och tvätta en matta. Skulle ha gjort det i går, men då hamnade vi på IKEA. Bra iof, för det var en massa saker där vi behöve och nu är det avklarat.
* Klädkammaren. Ångest! En vanlig bloggare skulle nog ta en bild och lägga upp för att visa eländet. Det vågar inte jag. Jag vill bara stänga dörren fort igen.... Jag behöver gå igenom en massa kläder, plus en massa annat vi har där inne. Usch! Imorgon kväll kanske??
* Skåpen inne på toaletterna. Lyxproblem kanske, men jag vill sortera mina krämer, smink och annat.. för att ja... organisera det lite. Fåfäng är jag ju...
* Min cykel. Egentligen Anders som ska fixa den, men då måste han få tid att hinna det själv, utan en Thelma skom ska hjälpa till. Fredag kanske?

Tanken var att Anders skulle få lite egentid. Sen om han vill fixa min cykel då är ju bara bonus. För idag fick jag egentid. Flera timmar faktiskt! Jag och Jessica drog iväg till Skärholmens centrum och gjorde något vi är bra på. Shoppade, fikade, lunchade. Guld värt! Så jag kom hem med lite nya saker så klart, tvål från Lush som jag ska lyxa med efter träningen, ett par jeans, linne och (håll i er nu!!) en rosa kofta! Lite nytt smink och sånt där... Och att få gå där, titta, prata, softa utan barn kändes helt underbart! Att faktiskt få prova kläder utan att barnen sliter i dörren och ska ut från provrummet, eller bara totalvägrar och lägger sig platt och skriker. Jag vet även att Thelma och Thor hade det bra mycket bättre hemma! Dessutom fick vi ett par prover på Lush på tandtabletter, alltså tandkräm i tablett form. Alltså, man tuggar sönder en tablett i munnen och borstar sen, som med vanlig tandkräm. Jag var mycket skeptiskt. Nu har jag ändå provat och skum blev det och det känns rent i munnen, men lite konstig smak...Jag ger det en changs till innan jag hissar eller dissar! Så här såg de ut iaf!

Och så intoducerade jag Jessica i geocaching! Vi var på jakt efter en micro, och det var faktiskt hon som såg den först!

Nåväl, dags att montera ut tummen ur rumpan och ta sig till sängs... för upp i morgon måste jag ju...

Det är under flera gånger i sitt liv man möter de kritiska sekunderna. I mitt jobb och innom akutsjukvården så omtalas de kritiska sekunderna för att rädda ett liv, påbörja en behandling eller hitta vad som orsakar ett viss tillstånd hos en patient.

Det finns många kritiska-sekunder-sekvenser man möter under sitt liv. När man är på väg att missa bussen till exempel. Eller  om man är på väg att köra åt helvete och ser hela livet passera framför sina ögon. De sista kritiska sekunderna innan en tenta ska in och man (jag) sitter där svettig och undrar om allt verkligen kom med?

Andra kritiska sekunder kan vara innan min hjärna får total härdsmälta efter trots-utbrott nummer 63 utbryter före klockan 9 en söndagsmorgon och apjäveln inte uppenbarar sig på TVn.

Eller, de verkliga kritiska sekunderna som ofta utspelar sig hemma hos oss.
11:03:10 Thor är glad och leker
11:03:25 Thor börjar känna sig lite småhungrig.
11:03:30 Thor konstaterar att han faktiskt är vrålhungrig och minnsan aldrig får mat. Han svälter!! Och sätter igång med ett illvrål.
Nu börjar mina kritiska sekunder.
Jag blir kallsvettig och nu gäller det att handla snabbt. Det hade inte varit någon ide att sätta honom i matstolen och påbörja matning kl 11:02:00- för då var han inte hungrig. Och han hade velat fortsätta leka.

11:03:45 Thor sitter i matstolen. Vrålandes.
11:04:00 Jag tar fram maten, sätter in den i micron.

Nu följer 60 kritiska sekunder. Det är så lång tid maten tar att värma.
11:05:30 mat framme, sked beredd, vatten tillgängligt och första tuggan in i munnen. 2 minuter och 5 sekunder för sent.
Jag får mata med tempo. Efter halva portionen börjar Thor märka att han faktiskt får mat.. och illvrålen avtar.  Nu kan vi äta rätt så normalt.

Kritiska sekunder är olika var i livet och i vilken situation man befinner sig, men just vid det tillfället kan de vara livsavgörande. Fråga Thor bara, han tycker ju han svälter!

De senaste dagarna har några nya kritiska-sekunder varianter uppenbarat sig för oss. Thelma måste kissa!
Det pågår pott- träning för fullt. Och när Thelma säger "Kissa" gäller det att handla blixtsnabbt. Som igår när vi var inne i Nordstan och köpte ny telefon till Yvonne. Vi var inte direkt ensamma där utan det var knökat med folk.
Och då händer det, Thelma säger klart och tydligt till att nu är det kiss på gång. Inne hos Tele2.
Det är super att hon säger till att hon måste gå på toa, men var 17 är toaletten?? Och hinner vi??
Snabbt som ögat lyfter jag upp Thelma, ut ur butiken och tittar mig runt om. Pizza Hut. Där måste de ha toa. Det är kö ned till att få bord men jag tränger mig och ursäktar mig att det är en toakris. Får tag i en servitris som förstår läget och visar oss till toan. Är det ledigt?? Snälla låt det vara ledigt!!

Det är ledigt, vi har upplevt några kritiska sekunder, men vi fixade det!!!


Annars har vi det bra på semestern. Natten var total kaos när vissa inte ville sova, och andra gick upp 05:40. Två andra drack mycket kaffe för att hålla ögonen öppna. Kvällen har varit lugn och ja.. där skulle väl allt vara bra. Om inte jag är en sådan själv-saddist så att jag går in på PingPong och går igenom nästa 15 poängs kurs jag ska läsa i höst. Satan vilken obligatoriskt litteraturlista! Vilka uppgifter! Salstenta! Praktik! Och som grädde på moset: en lätt hemtenta på 8 sidor. Jag ska nog börja självmedicinera redan nu med Omeprazol, för hösten kommer innehålla många kritiska sekunder...

Så kom då dagen då hela Cirkus W kom iväg på semester! Inte illa pinkat! Förra året fick vi snällt vara hemma i Orminge hela sommaren eftersom jag var gravid, och hade mest ont hela tiden. Jag kunde sitta i en bil i max 40 min sen gick min kropp sönder ännu mera. Att åka till Göteborg då fanns inte på kartan. Så i år tar vi revanch!

Det var inte helt lätt att packa mina saker och barnens, plus allt annat som kan vara bra att ha när jag var ensam hemma med två barn. Anders fick snällt packa sina egna saker... Men vi fick ihop allt vi skulle ha med och kom iväg i tid.

I torsdags morse kom vi iväg. Vi gjorde ett stopp i Sköllersta för att hälsa på Sofia, Per och Gabriel och fick lunch. Innan vi åkte därifrån han vi ägen ta en cache. Sen fortsatte vi mot Göteborg... den delen av resan tog betydligt längre tid eftersom Thor och Thelma var väldigt rastlösa i bilen. Men tillslut kom vi fram till " Bojsan"! Nu stannar vi här i Kungälv ett par dagar för att på fredag åka vidare till Danmark. Thelma pratar dagligen om att få åka "Båten"! Vi har det bra här, i fredags var ju jag och Anders på egna äventyr. Efter grillning och öl hos Ohlén så drog vi ju ett gäng in och kollade Iron Maiden! Förra gången jag såg dem på Ullevi var jag gravid med Thelma och fick snällt sitta och ta det lungt. Så den här gången gjorde jag tvärt om. Ståplats och öl!



Vi var ju inte helt ensamma direkt, och eftersom The Big 4 spelade på Ullevi igår så är hela Göteborg fullt med långhåringa, skäggiga och svartklädda människor.

Nu blir det ett par dagars slappande i Kungälv med pott- träning för Thelma. Fungerar riktigt bra, när det gäller att kissa. Att göra " nummer två" på pottan är inte lika intressant trots att jag försöker muta med glass.

Vi kommer försöka ta lite cacher med, några har vi redan tagit och fler ska det bli!

En annan sak som står på min planering är träning. Jag har ju anmält mig till Sicklaloppet den 1:a oktober. 10 km löpning tänkte jag utsätta min kropp för, och helst ta mig i mål på 1 timme och 15 minuter. Just nu känns det som en omöjlighet. Det är jobbigt nu, riktigt tungt att springa. Och då har jag ändå en ny "bana" att springa här nere. Jag springer från Yvonne och sen runt Kungälvs sjukhus. Sträckan är ca 4 km, men det är tungt och tar med mina mått för lång tid. Ändå är jag inte någon van joggare ännu, men sträckan är planare än slingan hemma som faktiskt är ganska så kuperad. Vädret är väl inte helt optimalt heller. Det är varmt, och kvavt. Igår när jag plågsamt tog mig runt vid 20- tiden på kvällen var det fortfarande 24 grader. Ursäkterna kan jag göra hur många som helst. Det som verkligen brister är min kondition. Och latmasken antar jag. Kan man inte köpa kondition på burk? Jag skulle köpa många burkar.. lägga upp ett helt lager!!!

Kondition på burk. Tror det skulle bli en storsäljare!!

I morse studsade Thelma upp kl 05:40. Alldeles för tidigt... och redan då visade termometern 18 grader. Det hade varit bra att springa då, men det blir ju svårt att ta med Thelma... och Anders sover efter att ha tagit hand om Thor som har stökat hela natten... Ingen av oss har sovit bra i natt så idag blir det nog en riktig slappardag... Kanske skulle jag passa på att klippa håret lite mer??

Det är inte ofta bara jag och Anders kommer iväg och gör något själva, så vi tyckte det var hög tid att bara vi gjorde något nu.
I lördags så var Thelma och Thor hos mormor och morfar hela dagen. Thelma såg ifram mot det mycket! Och jag och Anders drog iväg in till stan för att leta skatter och bara vara "vi". Lite nytta med nöje, för att gå mycket är ju ett perfekt sätt att smygmotionera!


Bekväma skor är ett måste, Anders invigde sina Five fingers!

Förra våren lurade jag in Anders i Geocaching träsket och han fick en GPS när han fyllde år. Under vintern har det här legat på is, men för någon helg sen tog vi ut barnen på promenad och tog ett par cacher. Inte helt lätt med små barn och barnvagn då cacherna ofta är gömda en bit ifrån närmsta enkla gångväg. Vi fick bland annat bära upp båda två för ett berg, med vagnarna parkerade lite gömda nedanför.


Anders och Thelma "loggar" en cache.

Thor sitter brevid och leker med en myra

Så vi bestämde oss för att åka in till den stora staden och ha en heldag! Att leta cacher i stan har en speciell charm. För det första är de flesta väldigt små cacher, sk nanos och svårare att hitta. Och så ska ju inte sk "mugglare" dvs de som inte sysslar med geocaching se vad vi letar efter eller hitta cacherna efter oss. Lite smyggöra alltså!
Jag hade varit inne i stan med Thor ett par dagar innan och att leta cacher med barnvagn har vissa fördelar. Dels att du kommer fram till cachen med barnvagn inne i stan, men sen kan du även använda vagen som "cover up" genom att rota i exempelvis varukorgen.

Men i lördags var det alltså min och Anders dag!
Efter vi hade lämnat de små tog vi ett par cacher på vägen in, innan vi ställde av bilen. Sen blev det buss in.



Med GPS i handen hittade vi dagens första!

Vi hade valt ungefär den varmaste dagen man kunde tänka sig. Inte helt fel med fint väder. Framförallt inte för Elin och Per som hade smitit iväg till Skansken och gift sig! Grattis igen!!

Vi hittade många, och många nya ställen som vi inte kände till, trots att jag har bott i Stockholm nästan hela mitt liv! Och mycket historik om ställen och ny kunskap om ställen vi annars bara hastar förbi. Vi gick på en nit, vi skulle ta en cache men kom från fel håll. Eftersom vi inte hade någon form av klätteruttrustning med oss fick vi helt enkelt droppa den och ta den vid senare tillfälle.

Förutom att gå, så han vi med att äta, fika och käka glass!


Här var det varmt!! Med ryggsäck för vatten, GPS, karta, Iphone och stegräknare ser man ju nästan proffsig ut!

Totalt kom jag upp i över 19000 steg under dagen!

Den sista cachen vi skulle ta gick vi totalt bet på. Totalt omöjlig! Jag hade letat efter den tidigare i veckan men hittade den inte då heller. Grymt irriterande! Men efter ett ta ser vi en annan familj, en kille med fru och barn i vagn som irrar omkring. Det var ganska solklart.. det var en annan cachare! Vi skrattade lite och sen letade vi ihop! Kul att hitta en likasinnad ute! Tyvärr hjälpte inte det heller, utan den cachen får vara ett irritationsmoment tills vidare, för vi SKA hitta den!!

Tycker du att det här verkar skoj kolla in hemsidan för geocaching! Det här är inte något lokalt för lilla Sverige, utan finns i hela världen och är väldigt stort i USA!  www.geocaching.com
Jag och Anders ska ta ett par cacher på väg till Danmark, och i Danmark i sommar!

TFTC! "Märit"

Vi har haft städdag i föreningen. Jag sysslade med att gräva om en sandlåda i jagkt på kattskit så att alla barn kan leka där igen utan att komma hem med otrevligheter. Thelma hjälpe till. Efteråt var det grillning med föreningen och det kan ju inte Thelma missa!

Ibland åker vi på utflykt!


Anders kör!


Jag har oxå solgalsögon!


Anders kör i tunneln....

.. där jag kom på att det inte var så bra att ta kort med blixt.. omgivande bilar trodde det var fartkameran som tog kort och saktade ned! Haha!



Slutdestination! En förväntansfull Thelma väntar, väntar och väntar på...


..och här kommer hon!!

Gudmor Annica! Som tyvärr Thelma blev jätteblyg för.

Om man är ensam tjej bland alla killar som kör lastbil blir man kallad Princess!

Lite skeptisk, men vågar provsitta med pappa!

Thor däremot trivdes bra hos Annica!



Annica har en snygg väldoftande kille med sig när hon kör!


Sommarens leverans


Thelma var blyg när vi träffade Annica, men vinkade glatt när vi åkte och sa " Jag kommer snart" Och det stämmer ju.. i sommar ska vi till henne i Danmark och Thelma ska få rida! Det ser hon fram emot!

Vi åkte hem, där Emma, Elin och Per väntade. Bra värdar som vi är satte vi dem i arbete, dock med dryck!

Bra exempel på att kvinnor har simultankapacitet, för vem kan underhålla barn, rensa ogräs och dricka öl samtidigt?

Thor är en kulturell och vill hänga med. Senaste saken som är så roligt är att läsa tidingen och göra push-ups samtidigt!

10, 11, 12, sen tar jag kulturdelen!

Igår var jag duktig! Och då måste jag ju få klappa mig själv på axeln! Tyvärr har vi ju en jantelag som gör att man faktiskt inte alltid får säga att man är duktig eller bra på något. Fel tycker jag!

Jag var och tränade igår med Camilla. Vi tränar lite lustigt ihop tycker våra respektive. Vi ställer oss på varsin corsstrainer, pluggar in musik i öronen och kör på! Inte så vidare socialt, men vi hinner prata lite emellanåt, och framförallt så är det ett bra dragplåster att vi ses där.
Camilla träffade en tjej som hon har gått en instruktion av och oj oj oj vad jag blev inponerad! Hon var i kanske 45-års åldern och så snygg och vältränad! Så vill jag med se ut! Saken är den att hennes kroppstyp inte är helt olik den jag hade "pre-kids". Så hoppet finns ju där... jag ska iaf boka en instruktion av just henne så jag får lite mera tips på styrketräning. Även om jag har styrketränat en del tidigare så känner jag mig rostig, och framförallt lite feg att prova nåt nytt.

Det som är bra med F&S är att det finns alla typer av kroppstyper där, men jag och min bulldeg till mage känner oss ändå lite obekväm när jag ställer mig brevid Biffiga-Ben vid hantlarna...

Träningen igår har gett resultat, jag körde mycket armar igår. Idag smärtar det nästan att skriva på tangentbordet! Det blev drygt 4 km på crosstrainer med och där har jag kunnat ökat tempot rejält på sistonde, så visst får jag känna mig duktig!

Utöver det har jag nu börjat tänka mer på vad jag äter.. framförallt äter jag! Det kanske låterbakvänt, men jag har slarvat väldigt mycket med att äta frukost och lunch vilket resulterar i att jag går och småäter hela eftermiddagen. Nu har jag skärpt till mig och visst känns det bättre.

En stor bov i dramat är ändå Coca-cola, jag skulle nog säga att det är en av mina större laster. Och på sommaren dricker jag gärna Cola med cocosrom i. En riktig fjortisdrink- men jag gillar det. Och ekvationen läsk+alkohol ger väldigt många kalorier... fast nu jag jag hittat min nya sommarbästis istället för min fjortisdrink! Loka Cocos! Så det, ihop med isbitar ska jag kalasa loss på istället! Visst kommer jag unna mig något annat med... men det är ju ett bra godisalternativ!

I stort sett har jag och Thor haft en mycket trevlig dag. Och jag har märkt att Thor är den ultimata shoppingkompisen. Han är bara glad och skrattar. Eller så skrattar han åt sin mamma, som är en skugga av sin forna glans.

En sak jag gillar är att kolla på Biggest looser. Och gärna dricka Coca-Cola samtidigt. Cola är en av mina större laster, tyvärr. Ändå tycker jag att det är rätt så inspirerande och motiverande att kolla Biggest looser. Kan de tjockisarna få ordning på kroppen, så borde ju även jag det.

Och det är just där skon klämmer, jag och min kropp. Vi är som två länder i krig som inte kommer överrens, som inte vill kommunicera och inte kan sluta fred. Inte ens FN skulle kunna hjälpa oss.

I mitt huvud är jag nämligen kvar i den kroppen jag hade för 5 år sen. Innan Anders, och framförallt innan två graviditeter med en jäkla massa extrakilon. Mitt huvud tror nämligen fortfarande att kroppen väger drygt 55 kg och drar storlek S eller 36. Den bistra sanningen är lååååångt därifrån. Och huvudet får en chock när den ser kroppen i spegeln.

Varför sitter det en blek, bulldeg på jäsning på min röv?
Vem fan adopterade ett kanadensiskt hängbuksvin och opererade fast det på min mage?
Vem kom på idén att sno mina bröst?

Den enkla lösningen vore väl att köpa en sån där "bred last" skylt och sätta över rumpan, en ordentlig korsett och 2 kg ris i BH för att se okej ut. Eller köpa ett 10-manna tält på Ö&B och klä på sig.

Okej, okej.. jag vet. Jag har fått två barn, och två snitt på mindre än två år. Inte så konstigt att kroppen är sig olik. Och det tar tid att återhämta sig. Jag väger mindre nu än innan jag blev gravid med Thor, men...
-Hallå tuttarna, var tog ni vääääägen?

Kan bröst börja bukta innåt istället för utåt? För det känns som det är dit dom är på väg...

Beach 2011 börjar närma sig. Men jag är långt ifrån klar. Även om jag är en badkruka, så vill jag inte se ut som en förymt flodhäst från Zoo på stranden. Två söta barn... och deras degklump till mamma...
Jag har börjat träna, blivit förkyld, men rör mig ändå- men resultaten lyser med sin frånvaro.

Frågan är om man skulle ta och fuska. Om jag fettsuger låren, rumpan och magen, bort med extra hud från magen och nya tuttar- får man mängdrabatt då? Kanske en liten bonus i form av borttagning av dubbelhaka?
Det låter dyrt med. Fast det är inte skoj att ha lika mycket bröst som en 10-åring och en mage som gör att man fortfarande ser gravid ut. Om ändå tuttarna var större än magen...

Och fortsätter jag och träna, eller börjar träna som en galning kanske mera mage och rumpa försvinner, men även brösten. Eller nä, brösten lär ju inte försvinna- de är ju redan borta! Lagen om all jävlighet eller?

Jag skulle kanske fixa tuttarna, men vågar jag det?

En annan sak med att kroppen förändras gör ju att alla kläder bli hopplösa. De sitter fel, konstigt, det blir för stort på vissa ställen, och för små på andra. Jag har alltid varit intresserad av kläder och vill se snygg ut, men nu känner jag mig verkligen som en avdankad fågelskrämma.

Så idag skulle det minsann shoppas kläder! Kläder som passade, satt skönt och var snygga.
Och där börjar mina två timmars totala förnedring.

Hurtigt började jag gå hemmifrån till Nacka Forum. Skönt väder med det visade sig ungefär vid Skuru skola vara en totalt urusel ide att gå i Converse. Framme vid Nacka Forum har jag en stor blåsa på vardera häl samt ett smärre köttsår på vardera lilltå. Shoppingen inleddes alltså med att köpa skavsårsplåster...

Jag hade lite planer på vad jag skulle köpa. Framförallt ett par nya byxor. Det var det absolut viktigaste. Jag har idag två par jeans som passar, och några tights. Även om sommaren är på väg så är det ju praktiskt att ha ett par finare byxor.
Sen skulle jag ha underkläder med.
Och det här med underkläder kan ju bara betyda en sak. Katastrof och gråa hårstrån.
När jag var gravid köpte jag praktiska underkläder, som skulle klara en växande mage och sen otrevligheter som avslag. Valet föll på modellen: Granny pants. Grannypants är asfula och totalt osexiga. Men ack så sköna. Dessutom köpte jag mina granny pants på Ullared. Hippt värre. Men med tanke på priset så kunde jag slänga dom med gott samvet (var min tanke..) tyvärr verkar dessa fula, ohippa, osexiga grannypants vara av toppkvalitet, så det har aldrig blivit av att jag slängt dom. Men fula är dom, och är jag ful under, så blir hela jag ful. No more grannypants! Jag är faktiskt inte 60+!!
Jag skulle köpa skor med, jag har länge funderat på att köpa ett par Easy tone.

Så, hur gick då min shopping??
Jag började kolla på skorna, på Stadium.. men eftersom killarna som jobbade där var mera intresserade om att skryta om helgens erövningar så gick jag vidare till Intersport. Och jovisst, nya skor har jag nu! Och så sköna! Förhoppningsvis slipper jag mera skavsår nu när jag går på långpromenad.
Avvecklandet av Grannypants- eran har gått bra med, och alla grannypants är numerade förvisade till soporna. *stolt*

Däremot att köpa byxor.. och några nya BH...
Jag tyckte nästan synd om tjejen som skulle hjälpa mig hitta en passande BH. När vi väl hittade en som satt bekväm runt om så frågade jag henne lite ynkligt vad jag skulle lägga i kuporna? Veckans storhandling? Jag tror inte tjejen riktigt förstod min ironi där för hon såg lite bortkommen ut.

Nåväl; med mig hem fick jag: (finn ett fel!)
Easy Tone skor, underkläder, ägg, strumpor, 8-månaders gröt,jeanskjol, Clarityn, lipgloss, skavsårsplåster och grönt nagellack.

Jag tror aldrig jag proppar i mig så mycket som jag gör som under påsken. Påsken slår nog till och med julen, i alla fall när det gäller godis. När det gäller mat så är det nog jämt lopp.

Efter en ganska så risig start på veckan, så blev jag sakta bättre fram emot skärtorsdagen. Jag fick ju en flerdagarsdos kortison så nu är min hosta rätt så okej. Visst är jag fortfarande lite snorig, men det är inte alls som i början av veckan. Tur det, för jag har inte tid att vara sjuk nu när vädret är så underbart, och så saknar jag att träna. Det som inte är så skoj med kortison heller är att jag blir speedad som en gris och inte kan sova. Jag sover kanske en 4-6 timmar varje natt, sen kryper det  i hela kroppen. I natt har jag dock sovit som en stock! Underbart!

Min påsk inleddes redan på skärtorsdagen. Jag lämnade Thelma på dagis kl 9. Thor somnade på vägen hem och under den 1½ timmen han sov körde jag ett megarace hemma! Skurade ur kylskåpet, städade Thelmas rum, vek tvätt, tvättade mera, städade köket och plockade vidare. Jag hämtade Thelma redan efter hon hade ätit lunch. Det blev en kort dag för henne, men utan att hon hade varit de där 2½ timmarna på dagis hade jag aldrig hunnit med det jag ändå hann!

Sen gick jag och köpte nya solhattar till fröken. Det är inte hel lätt att vara rödhårig i vårsolen. Trots solskyddsfaktor 50 har hon blivit röd i ansiktet och lite på armarna. Senare på kvällen kom svärmor. En mycket efterlängtad farmor för Thelma, som kallar sin farmor för BOJSAN. Jag vet inte hur farmor kan bli bojsan, men det är så farmor heter nu.

Istället för en massa godis har jag fått två nya berlocker till mitt Pandora armband, från "bojsan" och det blev jag så glad för! Thelma fick en apa (suprice- hon gillar apor!) så hon är lika glad hon!

Även om påsken i år är helt underbar, med väder som gör mig så glad, så finns det ju tråkiga saker. Jag njuter, och inser att sommaren snart är här, och även de äckliga FÄSTINGARNA! Våran ena katt, Grom, får väldigt få fästingar, medans Thrall jämt får en massa. Förra året plockade jag 12 st på honom under en dag! I går hittade jag de första sex på honom. En var så liten att jag inte fick bort den, och en var 1½cm stor! Den största jag sett och så äcklig! På en annan fästing satt en ny och sög av dem. Idiotiska kryp.

(klicka för större bild, de är så äckliga att jag inte vill lägga ut en stor bild på årets första "skörd")

Igår var vi allihopa hemma hos mina föräldrar. Min pappa fyllde år och vi hade en heladag där. Thelma var ute och lekte, vi åt gott och umgicks.Soligt fint väder, men det blåste en del. Pappa fick två fina viner av oss, eftersom mamma snart fyller 60 tänkte vi ge dem något mer sen tillsammans.
Och självfallet så åt vi lamm! Jag tycker lamm är så gott! I år var det en variant på vanliga lammet med vitlök, lamm med chili och det var kanongott och väldigt mört kött som jag tänker testa att göra hemma själv sen! Proppmätt blev jag även denna gång!

Och det är just det med påsken, vi äter, vi umgås, vi äter mer och vi trycker i oss godis. Thelma åt lite godis, även om vi försöker hålla henne borta från det. Men en 5-7 godisbitar fick hon nog igår. Hon var nöjd över det. Sen fick hon popcorn, och det var bättre. Hon vill ha en egen skål med popcorn, som ingen annan får ta ur! Det är väldigt viktigt!

Gapa stort så får du popcorn!!

Thor, aka Grötmannen.. ja han gapar stort för gröt!


För att bränna av lite av alla extra kalorier jag har tryckt i mig under helgen ska jag snart bege mig till jobbet. Jag jobbar extra ikväll och i morgon. Undra vem jag ska jobba med? Ska bli skoj att få jobba lite, och skönt att det inte är snorkallt, mörk eller regnar när jag ska hoppa in och ur en bil under kvällen. Fast samtidigt tråkigt att lämna familjen... aldrig är man nöjd!

Min bebisbok sen jag var nyfödd och liten var välfylld. Sen kom min yngre bror, och den bebisboken är definitivt mindre ifylld. Precis så är det hemma hos oss nu med.

När Thelma föddes så skickade jag iväg Anders för att köpa dagstidingarna för den dagen, ett minne till henne att läsa vad som var aktuellt just den dagen. Med Thor glömde vi det helt.
Thelmas första smakportion dokumenterades ordentligt med datum och bild, likaså när hon gick ordentligt. Det är till och med filmat. Vi har jättefina bilder, uppförstorade på Thelma när jag håller i henne första gången.
Med Thor har vi tagit bilder men sen tog det stopp. Jag tror dessvärre inte vi är ensamma om det här fenomenet, att det första barnets framsteg blir mera uppmärksammade. Inte för att vi inte vill, utan för att vi helt enkelt glömmer bort, inte har samma tid att uppmärksamma det förrens efteråt.

Jag köpte nya bebisböcker till Thelma och Thor för ett bra tag sen. Jag har försökt fyllt i dem båda två, men sen hamnar de i hyllan och näst som glöms bort.
Men nu har jag faktiskt gått igenom lite bilder och tagit fram lite av Thors första gånger. Däremot är det lite si och så med datumen...



Första smakportionen av gröt- tror det var den 30 december. Gröt var gott redan då, och Thor går fortfarande under smeknamnet Grötmannen här hemma.



Första gången på filten ute på uteplatsen i vår. Det var jätteskojigt! Thor låg och fullkomligen bubblade av skratt, och sen kom Thelma och underhöll sin bror, så då var det ännu roligare!



Premiär i gungan! Torsdagen den 14 april! Det var Thelma som propsade på att "bossan" skulle gunga.



Thelma tar sin roll som storasyster på allvar, hon lånar ut bebisgungan till Thor. Hon tyckte att han skulle få mera fart men det var inte jag riktigt med på. Han var lite skeptisk till att gunga. Efter ett tag tyckte Thelma att nu skulle Thor gunga med henne, på stora gungan. Jag förklarade att han var för liten för det. Hon ryckte mest på axlarna och tyckte att Emma kunde komma och gunga då istället.

I fredags var jag och Anders på fest på hans jobb. Det har ju blivit väldigt sällan som vi är iväg bara vi två. Mina föräldrar var barnvakt (jag tror nästan det var barnvaktspremiär för Thor med) Thelma var väldigt nöjd, redan på morgonen på väg till dagis började hon tjattra om sin morfar som skulle komma till henne senare på dagen. Morfar är väldigt speciell för henne... Senare kom även mormor så Thelma fick vara uppe sent i fredags. Lycka! Men tösen var trött dagen efter.

Det märks verkligen att våren har kommit nu, och den är mer än efterlängtad! I morse gick jag och lämnade på dagis i mina Crocs!! Jag sa att jag aldrig mera skulle använda dem efter sista graviditeten... men de är ju rätt så praktiska och Thelma tog fram dem till mig i morse. Härligt att bara kunna hoppa i ett par skor och en tunn jacka, och för Thelmas del slippa allt bök med overaller. Fast nu måste vi köpa nya gympaskor till henne istället, att gå i gummistövlar är ju inte så smidigt när det är mycket spring i benen. Jag hittade ett par skor jag tror hon fortfarande kan ha. Annars har hennes fötter växt väldigt mycket under vintern. Båda våra barn har ju smala, men långa fötter. Jag har sparat alla skor efter Thelma, men jag vet inte hur många av dem jag kan använda till Thor. Än så länge behöver han ju egentligen inte några skor, förutom för att hålla värmen då. Thelmas första Converse som hon kunde ha vid 10 månaders ålder är alldeles för små i alla fall, men hennes första "riktiga" skor i storlek 17 kan Thor ha nu... Thor är en väldigt liten man, i väldigt små skor. Fast han tycker ju om att stå när jag håller honom så det var lite roligt med skorna på ändå.

Annars händer det inte så mycket mera. Jag har dragit på mig en förkylning- igen. Jag började känna att jag hade nåt skräp i kroppen förra veckan och avstod från att träna. I söndags kom halsont, och idag hostar jag dessutom och näsan rinner. Alltså ingen fortsatt träning den här veckan heller. Ska det fortsätta så här får jag bada i vassen i sommar med :( Däremot har jag vunnit det första slaget mot ogräset i min rabatt! HAHA!!! Jag har mycket planer för den i år, så lagom till helgen blir det nog att åka och handla lite saker till uteplatsen.. många planer har jag och i år ska inte en kropp i smärta hindra mig från att rensa ogräs eller plantera!

Nu till påsk kommer svärmor upp till oss med. Det var ett bra tag sen så det blir skoj, men mest av oss längtar nog Thelma. Thelma tycker att det är roligt att prata i telefon med sin farmor. Vad hon säger vet jag faktiskt inte, men hon pladdrar på i telefonen och det roligaste är att hon själv uttrycker att hon vill ringa till farmor! Kanske är det så att Thelma och farmor har egna hemligheter?

Det tar nog inte så många månader innan även Thor ska ringa farmor....



Anders har vårfixat bilen och satt in ny stereo och högtalare. Han fick en hjälpreda på köptet...

Den senaste veckan har som vanligt sprungit iväg. För lite tid, men för mycket att göra. Det blir inte mycket sömn direkt. Jag har svårt att varva ned, ligger och funderar, ändå så är det så mycket roligt som händer just nu.

Jag har fått tillbaka min tenta jag skrev för ett par veckor sen. Jag är godkänd, och har fått godkänt på hela kursen och det är ju toppen! Ändå kan jag inte låta bli att känna mig lite besviken på sista tentaresultatet. Jag hade rent utsagt kämpat som en gris med uppgifterna och siktade verkligen på ett VG. Samtdidigt, det viktigaste är att jag har lärt mig något nytt och att jag är godkänd. Och det är jag ju! När jag läste grundutbildningen kunde man bara bli godkänd, väl godkänt fanns inte. Och på ett sätt så tycker jag att det var bättre. Plugget leder ju till en legitimation, antingen är du godkänd, eller inte. Men att få ett VG är ju ändå en liten morot...
Nu kan jag ändå släppa den här kursen vilket ska bli skönt eftersom jag tyvärr har känt mig motarbetat från vissa lärare emellanåt.

Nu har jag börjat läsa nya kursen, en valbar kurs om smärta host barn-och ungdommar och det är så intressant! Jag kan verkligen snöa in mig på cellnivå! Härligt att få läsa en kurs med mycket fysiologi med!

Jag har fått hem lite mera nya me&I kläder med, bland annat ett par fina slitstarka canvasbyxor. Just nu till Thelma, men även till lillebror att ärva.



Thelma tittar på Nicke Nyfiken innan dagis. Eftersom det är en spindel på tröjan var vi tvungna att sjunga Immse vimse Thelma, för det är så sången heter nu!

Jag har ju satt igång att träna, desvärre började jag känna mig lite hängig i fredags, inte så mycket, men frusen och allmänt seg, så nu får jag pausa i att träna och se vad det hela leder.



Anders och Thor har fredagsrelax i soffan!



Glad Thelma i lördags morse(själv hade jag sovmorgon!)

Och sen det mest tragiska... våran diskmaskin har pajjat... suck. Både jag och Anders avskyr att diska, och det blir ju en hel del disk. Nu är ny diskmaskin beställd och kommer i veckan. Tills dess får vi handdiska, vilket inte är så lätt eftersom vi har norra Europas minsta disktäll. Eller så blir det papperstallrikar... Jag lyckades ändå fånga Anders in action! Han kan min gubbe!

Onsdagar är Thelma ledig från dagis. Ofta brukar vi hitta på något med Emma och Elin, annars myser vi hemma. Idag ska vi träffa Lattemaffian (den delen som inte ligger däckade i halsfluss) men först ska vi gå till biblioteket med dagis. Det är sångstund där som barnen går på, och även om Thelma egentligen är ledig så går vi dit, för att sen fortsätta till lekdate!

Passar bra med lekdate idag, för igår fick jag hem ett nytt paket från Buzzador. Lite som julafton känns det när jag får packa upp paketet! Den här gången ska jag buzza för Natusan baby bad produkter. Så jag tar med lite grejer idag med!


Annars har de senaste dagarna varit väldigt upp och ned, mest ned faktiskt. Jag har varit ledsen, besviken, tyckt att jag fått skit för saker som inte är mitt fel. Kanske tar jag åt mig för mycket, men varför klanka ned och kasta mer skit på den som redan har mycket? Och varför är en del människor så in-i-helvete egoistiska? Sociala roller har vi alla, en del mera uttalade än andra. Jag mår iaf inte bra när det blir tjafs omkring mig. Den här gången gick det så långt att jag ville totalt kasta in handuken, bara fly ifrån allt. Jag stängde ned facebook för att slippa bli påminnd, att få vara ifred. Det gav mig en egopush eftersom flera hörde av sig och skrev snälla fina ord. Jag behövde det verkligen! Tack!
Hade jag varit 20 år, inte uppbunden eller med familj hade jag tagit första bästa buss till Arlanda, jagat reda på första lediga flygstol och dragit. Nu funkar inte det.

Jag har mycket omkring mig, jag gör mycket. Det är barn, plugg, träning och dessutom jobb. Det är full rulle hela tiden. Kanske borde jag skära ned på något, men vad? Eftersom jag tidigare har gått rakt in i väggen så vet jag när det börjar bli för mycket, när symptom börjar dyka upp. Men jag har även lärt mig hur jag ska hantera det. Jag har ett sätt att koppla av allt, men när mitt avkopplingsmoment strular, då blir det illa. Jag har under flera år kopplat av med WoW, men när det blir tjafs där, då sätts mycket i rullning. Wow är bara ett spel, så det kan jag skita i, det är det sociala runt om. I måndags var jag helt klart inne på att radera alla mina gubbar, avinstallera spelet och slänga det åt... kanske installera The Sims3 igen.  Några få vänliga rader fick mig att tänka om. Tack Silverpil och Wozzlan, nu är jag nytänd och det känns bättre igen!

En annan sak jag tagit tag i är ju att träna. I lördags körde jag ett rätt så intensivt pass.. 55 minuter på crosstrainern, sen styrketräning. På söndagen skulle jag gå på ett Core pass. Dessvärre gick jag ifrån Corepasset 15 minuter innan det var slut. Jag har tränat Core innan, men det här Corepasset hade de lagt in en massa hopp i. Och jag märker direkt att just hopp gör ont efter foglossningen så det måste jag stå över. Så istället blev det mera tid på crossen. Efter det har jag haft hemsk träningsvärk i två dagar!! Jag slarvade nog med att strecha för att magen och framsidan av låren har varit så stela. Igår när jag var på Söder passade jag ändå på att köpa en belöning åt mig för att jag faktiskt har kommit igång så pass bra med att träna. En ny schampookaka från Lush. Med namnet New.  Gillar deras schampookakor, dessutom är det skönt att slippa flaskor i väskan som alltid läcker!

Dags att packa ihop väskan för dagens äventyr med stora och lilla T!

Jag lever ett glamoröst liv utan dess like! Var jag än går vänder sig folk och tittar efter mig och jag tror de tänker: Wow vilken fräsch småbarnsmamma!
Att vara småbarnsmamma är att leva i lyx och vara väldigt glammig utan tvekan!
Som idag när jag gick på medborgarplatsen, med en polis på min sida, jag drack min latte, jag körde min bugga uppklädd i min röda kappa. I och försig hade jag inte högklackat, men det beror ju på att jag inte kan gå i det. Och jag jag har ju så mycket feeling för mode att jag vet, att kan man inte gå snyggt i högklackat så bör man låta bli. Jag i högklackat ser ut som en stelopererad daggmask som försöker slingra sig fram...

Vad gör jag då för att hålla denna glammiga fasad uppe? Ni ska nu få en inblick i min glammiga vardag.

Klockan 07, jag vaknar av att Thelma dunkar i väggen och skriker APA, APA APAAAAAA!! Lillebror tittar förskräckt upp, och kommer sekunden efter på att nu är det morgon. Det betyder gröt. Och sen drar han igång som Pavarotti.

En urtrött jag snubblar upp, in min något slitna sov t-shirt, ser ut som Butthead i håret och grus i ögonen. Nu börjar dagen, och med det cirkusen. Byta blöjor, klä på, fixa gröt, fixa välling och för Guds skull, på med Bollibompa! Idag var (den dumma) mulifjärrkontrollen med mig! Efter detta race när de små fått mat, upplever jag 5 minuters lugn. Jag hinner hälla upp lite yougurt och göra en macka till mig. Och fundera på att knäppa på kaffebryggaren. Samtidigt jag äter min macka klär jag på mig, borstar håret och sminkar mig. Kaffebryggaren står fortfarande oladdad.

Fem minuter, sen varar inte lugnent längre.

Lillebror behöver byta kläder, Thelma har fel kläder på sig och klär av sig. (varför kan hon inte klä av sig själv när jag ber henne istället??) och katterna vill ut. Lillebror får nya rena kläder, Thelma ska ha samma klänning som igår. Jag ger med mig, för att kunna borsta hennes tänder utan protester.

Trodde jag. Tänderna borstade- men nu får jag byta kläder eftersom jag får en fin tandkrämspuss mitt på magen. Tack!

Lillebror fortsätter leka Pavarotti tills han får komma ned i sitt babygym, Thelma blir arg när Bolibompa inte visar APA! Jag vet att de börjar sända Nicke Nyfiken fem minuter senare, men jag måste stänga av TV innan, annars kommer vi inte iväg i tid till dagis. Tyvärr hinner hon få syn på en bild på Jävla-Nicke-Nyfiken innan jag hinner stänga av. Och kriget bryter ut totalt. Ska inte ha på sig overallen, inte skor inte nåt!! Gaaahhhhh!! I vilda protester skriker hon, vilket Thor glatt stämmer in i.

Jag ringer dagis- vi blir sena idag. Får på Thor ytterkläder och han somnar direkt i vagen. Thelma sitter och surar på sitt rum och gnäller om apa.
Jag suckar. Vad mer kan jag göra? Mitt morgonhumör är inte det bästa, och min dotter har uppenbarligen ärvt det i rakt nedåtstigande led. Jag tar fram en påse, börjar packa hennes kläder och stövlar och säger till trots-fröken att jag kommer bära henne till dagis, utan skor, utan overall och utan mössa. Tur att vi bor 50 meter från dagis.
När jag packar ned den gula mössan i påsen bryter nya protester ut. NU ska alla kläder och stövlar minnsan på.

09:08 låser jag ytterdörren. Thor sover i vagnen, Thelma helt påklädd och på ett strålande humör.
Jag suckar och rabblar mitt mantra: Det är bara trygga barn som vågar trotsa. Klappar mig snällt på axeln, stolt över att jag inte ens har höjt rösten mot henne.

Jag lämnar Thelma på dagis, och får en stor puss innan hon glatt vinkar av mig.
Utmattad går jag till bussen. Jag överlevde "the morning from hell".

På bussen inser jag att nåt kaffe blev det visst inte- men jag har allt med mig, jag har på mig kläder och jag ser okej ut.
Vi kommer in till stan, jag gör mina ärenden, och jag träffar kusin Elin när hon håller ordning på våran stad.
Jag ser nog ut som en vanlig, mammaledig mamma med liten pojke i vagn. På ytan.

När jag kommer hem ser jag att jag har gått hela dagen med en stor grötfläck bak på byxorna.
Jag är en glammig mamma.

Jag gillar verkligen blommor och fina trädgårdar, och att pyssla i jorden. Ambitionen sen vi flyttade hit har alltid varit att få i ordning på min lilla rabatt. Utfallet har inte varit lika bra dessvärre.

Första året gick det ändå rätt så bra, jag fick i ordning på en del, sådde ny gräsmatta där de förra ägarna hade haft en kruka, tog bort två andra trasiga, nedgrävda krukor och rensade ogräs. Det blev rätt så okej. Förra året var det totalt kaos. Ogräset tog över, och jag försökte rensa. Rensa ogräs med foglossning var dumt. Anders blev faktiskt lite arg på mig. Själv fick jag mitt straff och fick ligga två dagar i sängen för att jag knappt kunde röra mig.

Men i år har jag varken ont eller är gravid så nu ska jag få ordning på uteplatsen tänkte jag!
Elin frågade om jag ville med på trädgårdsmässan så igår samlades jag, Elin och Jessica för att få gröna drömmar! Och en del husdrömmar med egen tomt!

Jag skulle vilja ha ett växthus. En omöjlig dröm just nu, men drömmar är gratis.



Ett litet lagom växthus kanske? Om man har en herrgård eller ett slott! Just det här växthuset var inte inrett som växthus, utan som ett spännande uterum, med middagsplats för många! Det var riktigt läckert inrett, lite medeltid, lite smide och ja.. det passar mig perfekt!


Tänk att sitta här med vänner och äta middag en sen sommarkväll.. renstek kanske?

Jessica hittade en spännande byrå. Hon har ju viss förkärlek för just möbeln byrå.

Inspiration kom ifrån många håll. Det fanns mycket jag skulle vilja ha, och mycket att drömma om!
Som den här soffan, helhäftig gjord av knotiga grenar!


Just på mässor kan man ju få se mycket saker man kanske inte skulle se annars. Som exempelvis Skånes landskap med deras högsta höjder.. i äpple!


Jag sökte ju tips på vad jag kan göra, och nu har jag fått en massa nya idéer och jag köpte lite frön! Idag har jag även budad hem rosa prydnadsgräs på tradera, och kanske blir det lite dahlior med. Elins mamma Irene är ju en hejjare på dahlior och är med i Svenska Dahliasällskapet så vi var ju även och hälsade på dem. (Irene har en egen blogg, om dahlior, kolla in den! Mycket inspiration! http://tistel.blogspot.com/)




Jag gillade den här idéen och något liknande kommer jag nog göra hemma. Att sätta lite växter av olika slag, något inslag med en sten och sen fylla ut med täckbark. Täckbark kan nog vara bra av flera anledningar, för att slippa se all kirskål, men även för att försöka hålla kvar fukten lite i jorden. Min rabatt ligger ju på baksidan där det är väldigt soligt och varmt. Så förutom att vattna ordentligt måste jag ha växten som tål direkt sol.

Förutom växter fanns det lite annat smått och gott- en väldigt många gräsklippare men som tur är slipper jag sånt! Och höns, både vanliga och ursöta japanska silkeshöns! Fina, men inget jag har planer på att skaffa!


Eller varför inte garanterat underhållsfria svampar? Tror inte de smakar så bra, men de var riktigt fina! De är i keramik och jag förälskade mig i murklorna!


Vi såg en utställning av bonsai träd. Jag har haft en del bonsai, men de har alltid dött.. Den vackraste jag såg var den här nedanför, en liten röd japansk lönn!


De hade visat att man kan göra en bonsai av det mesta, så när jag kom hem så tog jag skott från min doftpelargon och klippte sen till den.. kanske ska låna en bok om hur jag kan göra den till en bonsai? Än så länge blir det ett expriment! Men det var kul att se att du faktiskt kan ta vilken växt som helst!


Dagens höjdpunkt var nog ändå när vi gick till Orkidée föreningen. Elin upplyste oss om att man MÅSTE ta lotter där för man kan vinna en orkidée. Sagt och gjort, en lott för 10 kr, eller tre för 20 kr är ju inte så farligt dyrt. Jag spanade in en vacker gul orkidée.. öppnar min första lott och...JAG HAR VUNNIT!!! Jag som aldrig vinner något! Självfallet tog jag den gula orkidéen jag hade spanat in! Sen öppnade jag mina andra lotter.. den andra var det inte någon vinst på.. men den tredje! Dubbel tur! Så två vackra orkidéer fick följa med mig hem!



För ett par veckor sen hade jag ingen orkidée alls, något jag brukar ha.. nu har det fyllt på sig fort! Först kom Anders hem med en jättestor vacker till mig, sen fick jag två av svärmor.. och nu två till! Jag har mycket vackert i mina fönster nu!

Det var en väldigt lyckat och trevlig dag! De sista bilderna tog jag till Thelma...

Hösten 2008 var jag på mitt första me&I party. Jag köpte en bodysuit med matchande mössa till Thelma.
Sen har det bara rullat på. Våren 2009 fick jag med Elin på ett nytt party när deras sommarkollektion släpptes. Sen har vi varit fast i sekten. Me&I sekten.


Det första me&I plagget jag köpte till Thelma, som nu Thor kan ha!

Även om det nu var jag som "lurade" in Elin i det hela, så är numera Elin våran Me&I guru. Säg det plagget hon inte har koll på!

Idag var det dags för det andra me&I partyt för denna vår. Och självfallet var stora delar av lattemaffian på plats! Uppklädda i olika kollektioner!


Nu ska vi se om jag får med allt här!
Thelma i discoapa tröja, jag i babydoll linne, Thor i lejonbodysuit, Per i ferarri bilar, Elin i medaljong tröja, Emma i trafikstockningsklänning och gröna plyschtights, Jessica i hug dress, Ronja i molntröja och frottebyxa, Rickar i fotbollströja, Thomas i fotbollströja, Oliver i pussgroda body och byxa, Christopher i wallymeallions mössa, Ellie i chiwawa tröja och kärleksbacill kjol.

En aning nördigt, men det är skoj att se kläder från tidigare kollektioner och  det tyckte återförsäljaren med!


Helt klart dagens bästa matching av son och far!

Tyvärr var det en av oss som inte hade något me&I plagg på sig.. men vi ordnade det.. vi valde ut ett mycket passande plagg från försäljarens provkollektion och pyntade honom...


En lycklig man, är en man i rosa mössa...

Självfallet blev det lite inköp den här gången med. Jag hade tidigare tittat på en klänning till Thelma, men var lite tveksam. Sen såg jag en annan liten rödhårig flicka i just denna klänning och då var det klart! Thelma kommer bli så fin i en grön klänning! Själv blev hon så glad när hon såg den att hon omedelbart klädde av sig helt naken...


Ett av inköpen idag, till Thelma. Och våran försäljare Katarina.

Självfallet busade barnen för fullt- så de "stora" barnen är faktiskt inte längre så intresserade av vad vi vuxna gör. Härligt att de kan underhålla varandra!

Nu blir det bums i säng!

De senaste dagarna har varit intensiva. Minst sagt! Jag känner mig som en kronisk trött 90-åring och lika fräsch som en urvriden disktrasa ungefär.

I lördags skulle jag jobba mellan kl 7-15. Redan när jag kommer dit på morgonen så får vi reda på att en sköterska som ska jobba kväll är sjuk och det saknas en person. Jag kunde ställa upp som beredskap om det behövdes men åkte istället hem och hämtade pluggböckerna i hopp om att få lite gjort mellan besöken. Lite fick jag gjort, men inte så mycket. Som vanligt kan det se lite ut på planeringen men det blir alltid mera att göra ändå. Jag var hemma igen vid halv tiotiden och då sov redan T och T.

I måndags blev en maratondag med. Först praktik mellan 8-12, sen snabb lunch innan jag for iväg för att jobba kväll. Kvart i elva parkerar jag bilen hemma. Inte heller blev det mycket tid med mina små den dagen, och i morse var jag så seg...

Idag har jag varit på praktik igen, men kom hem i skaplig tid till hemmakaoset.  För att orka med kvällen låg jag och slummrade ett tag på soffan. Det ska faktiskt bli riktigt skönt när Anders börjar jobba igen så jag får vara mammaledig!! Visst blir man trött av det, men jag hinner i alla fall träffa mina barn!

Och där ligger mycket av mina funderingar just nu. Ska man sätta sig och försöka hitta något jobb enbart dagtid? Det är ju inte helt lätt innom vården där mycket drivs dygnet runt. Alternativet är att hitta en nattjänst, men orkar jag dra igång hela den cirkusen? De frågade på jobbet om jag hade tänkt komma tillbaka, och det är ju planen just nu. Sannolikheten att någon slänger ett jobberbjudande till mig utan att jag söker är ju lika med noll. Och dessutom vill jag ha högre lön.

Det kanske är ett lyxproblem just nu med tanke på hur läget ser ut i Japan, men det här är ju min vardag.

Jag måste ju få med ett par rader om Japan katastrofen med. All min empati räcker inte för dessa utsatta människor! Det hela har utvecklat sig till en dålig amerikansk armagedonfilm. Tsunami, jordbävning och nu dessutom kärnkraftskatastrofer. Kommer Japan ens finnas kvar om en månad? Eller kommer större delar av landet vara omöjligt att bo på för radioaktivitet? Det hela känns overkligt. Det är så långt bort, men via all mediabevakning blir det nära ändå.

Eftersom jag inte har hunnit skriva på ett par dagar har jag samlat på mig lite att skriva om, eller snarare sagt skriva av mig om!
Jag har under ett par månaders tid följt en blogg som en nybliven mamma skriver. I början var den intressant, det kom oanade vändningar och jag ville följa bloggen. Nu har bloggen faktiskt blivit skittråkig och riktigt patetisk och handlar mest om diverse gnäll men framförallt om dieter. Okej, så gott som alla som nyligen har fått barn har fått en ommöblerad kropp, och ett par extra kilon som de flesta vill bli av med- även jag! Men, hur kan man utsätta sin kropp för (faktiskt!!) misshandel genom att gå på massa skumma dieter? Och när kroppen säger ifrån att den faktiskt inte mår bra så gnälls det över det men jakten på kilorna är så viktig att man struntar i kroppens signaler??
Kroppen behöver kolhydrater, proteiner och fett för att fungera bra. Det är ingen nyhet och de flesta vet det. Varför sätter man då igång aktivt att ta bort en del av det ur kroppen? SÅ-URBOTA-DUMT.
Kanske låter jag som en präktäkta gammal hemkunskapslärare men vad är fel med tallriktsmodellen? Är den helt ute? Är den totalt 80-tal? Kanske tillhör jag ett utdöende släkte som faktiskt inte går på skumma dieter, eller var det så att jag var extra duktig när vi läste om kost på sjuksköterskeprogrammet? Jag tror inte något av det, jag tror att de flesta vet det jag vet, men att de inte kan solla ut, eller är helt desperata efter några några grams viktjagande.
Dra ned på fettet, käka dina grönsaker- men framförallt: RÖR PÅ DIG SLAPPFIS DÄR UTE!

Jag är lat av mig med, och jag kan käka onyttigt och så har jag kvar lite att gå ned efter sista graviditeten. Men hellre det än att försöra min kropp med sjuka dieter! Och när det kommer till dieter så finns det ju hur många som helst,och via internet kan du ju hitta det mesta, från dieter till piller och jag vet inte vad! Hur 17 orkar man sätta sig in i det överhuvudtaget?
Det mest puckade jag har hört talas om är att banta med barnmatsburkar. HUHH?? Någon känd fjortisbloggare gör visst det. Och det här hörde jag en tjej som tagit efter på bussen för ett par veckor sen. Tjejen måste ha gått i gymnasiet och var för övrigt helt normalviktig. Men det gick ut på att man käkade en barnmatsburk (8månader) till frukost, lunch och middag.Däremellan åt hon ett äpple mellan matmålen, absolut inte banan för det var för fett. Grattis, de flesta barnmatsburkarna innehåller mest  vatten, och om du har tur 10% fisk/kött/kycklig. Smart att faktiskt sätta sin kropp i svält. För vad händer om man sätter sin kropp i svält? Jo vi spar in på fettet vi har i kroppen för att överleva. Grattis igen- det du ville bli av med och förbränna är det du spar...

En annan diet som tydligen verkar populär är LCHF. Du ska käka riktigt fett, inte lightprodukter och dyligt. Men jag undrar, de som följer den dieten slaviskt... efter ett tag med en diet som är så fettrik, även om de går ned i vikt, hur ser deras kolestorol och blodfettvärden ut?

Jag blir bara matt av all hysteri att gå ned i vikt, och dem som verkligen är överviktiga som inte bryr sig alls om sin kropp.
Du har bara en kropp, ta hand om den!
Själv skiter jag i dieter, fortsätter tjata på Anders att käka mera grönsaker och slita på crosstrainern på gymmet.

Vad vet du egentligen om säkerhet på Internet? Om vad vanliga communitys egentligen står för? Om "fula gubbar" och pedofiler?

Idag har jag lärt mig mycket, och jag blir rädd, riktigt rädd.

Idag på min skolsköterskepraktik skulle det vara föreläsning på eftermiddagen som min handledare trodde jag skulle kunna tycka vara intressant. Det var en föreläsare vid namn Mats Andersson från företaget Netscan som hade en heldag i den skolan jag praktiserade. Han hade under dagen föreläst för de riktigt små skolbarnen i grundskolan, för att arbeta sig uppåt i åldrarna. På gymnasienivå hade han delat på flickorna och pojkarna. Vid halv tre på eftermiddagen var det dags för lärarna och annan skolpersonal att få ta del av denna föreläsning. Senare på kvällen var föräldrar till skolbarn välkomna.

Jag måste säga att det var en hemsk föreläsning- riktigt skrämmande om ett obehagligt ämne. Men oj vilken föreläsare Mats är! Och att orka hålla föreläsning från tidig morgon till sen kväll!

Mats berättade mycket om vilka faror som finns på nätet som barn och ungdommar lockas till. Och att det igenomsnitt tar 3-4 minuter för en person med dåliga baktankar att bli kompis med ett barn på internet. Och att dessa "fula gubbar" finns på alla siter, även dem för mycket små barn och att de även söker kontakt, och har fått kontakt med så pass ungar barn i 8-9 års åldern, både flickor och pojkar och det lätt! Skrämmande!
Mats beskrev dessa män (för det är oftas män) som mycket skickliga och manupulativa. De kan locka barn med virutuella möbler på siter som habbo, mot bilder. Lockar småpojkar att bli modeller, och vill då ha bilder på dessa barn i badkläder- och samlar sedan på detta.

På min tid samlade vi på Garbage pail kids, min mamma på filmstjärnor i form av små kort. Fick man dubletter av en serie bytte man med kompisar. Nu sitter alltså snuskgubbar och byter bilder på barn i en viss serie med varandra. Sjukt så in i helvete!! Mats berättade om en pappa som satt och gick igenom sin dator och raderade saker. I datorns papperskorg hittade han en bild på sin 9 åriga (!!!) dotters underliv som hon själv hade tagit kort på. Pappan frågade vad det var, och flickan berättade att hon hade fått en liten kanin som sällskap till hennes virutuella häst på en site. Flickan hade inte råd att köpa denna kanin själv- för de kostade ju riktiga pengar och man behövde ett kreditkort för att köpa den- vilket hon inte hade. En "kompis" hade då erbjudit henne en kanin- mot fotot. Och en 9-åring förstår faktiskt inte alltid att hon/han blir utnyttjad. Och vi kan inte heller ställa det kravet!

Mats berättade att dessa manupulativa män får kontakt med barn på så alla sidor som finns och lockar till sig msn-kontakter där det sen börjar spåra ut. Barnet säger då oftas ifrån, ber snuskgubben dra till skogs och försöker blockera denna person. Ofta börjar då mannen hota barnet på många sätt, som att barnet har gjort något fel och om han inte får vara kvar som en msn-kontakt ska barnet bli polisanmält ect. Ett barn som kanske är 11 år och först nu förstår att detta är inte rätt, men får slängt i ansiktet blir självfallet väldigt rädd. Ett hotat barn tror denna persom och vågar inte mer än säga nej. Och kan vi klandra detta lilla barn? Nej- sjävlfallet inte.

Tyvärr är det ofta så att de som får reda på att ett barn har blivit ofredat på nätet sist av alla är barnets föräldrar. Barnet vågar inte berätta av rädsla av att mamma eller pappa ska bli arg. Viket ofta föräldrar blir, av ren rädsla! Hur kunnde detta hända? Och så tar mamma/pappa barnets dator eller tar bort deras internetuppkoppling. Är det rätt? Vi tror nog lätt det, men barn kommer åt internet överallt. Hos kompisar, i skolan, på cafeer eller i sin mobil. Ofta behöver även skolelever internet och en dator idag i sitt skolarbete.

En annan sak som jag tror att många unga tjejer idag inte tänker på är att de laddar upp bilder på sig själva på siter när man kan rösta vem som är snyggast. För att få bekräftelse... de som de inte är medvetna om är att denna till synes oskyldiga site från Sverige i själva verket ägs av ett stort företag innom porrindustrin och dyker upp ett par månader senare på deras utländska site.

Hur löser man då problemet?
Prata prata prata. Disskutera, och jag tror man ska göra det tidigt. Innan barnen börjar surfta på nätet, alltså redan när de går på förskolan. Och framförallt berätta för sina barn att vad som än händer blir jag inte arg på dig. Du måste berätta om någon verkar konstig mot dig på nätet. För i slutändan, oavsett vilka bilder barnet eller tonåringen har laddat upp eller delat ut till andra på nätet så är det inte dennes fel. Den som har gjort fel är ju den vuxne som faktiskt utnyttjat personen!

Det här fick mig verkligen att tänka till. Jag skulle kunna skriva om denna föreläsning hur länge som helst. Även om jag är medveten med faror på internet så lärde jag mig så mycket nytt, och jag fick många nya kunskaper som jag tror att jag kommer ha användning för både som förälder, och innom jobbet.

Det jag kommer göra med mina barn är att det blir inget internet på deras rum. Fast den dagen de får mobiltelefoner kommer de kunna surfa ändå. Tekniken går frammåt. Jag kommer aktivit gå in på de sidor och communitys de är medlemmar på och verkligen sätta in mig i dem. Jag kommer försöka förklara att en "ful gubbe" inte behöver  vara en gubbe i 50-års åldern som luktar svett. Det kan faktiskt vara en snygg 20-åring med. Eller en kvinna.
Det räcker inte att prata om det här en gång, eller lite då och då,utan att ständigt ha det i tanken. Att ha en öppen kommunikation med sitt barn, och framförallt vara rak och säga att jag blir inte arg på dig, jag blir arg på den som utnyttjar dig.

Vad kommer du göra för att skydda dina barn?

Jag kan verkligen rekomendera dig att om du får möjlighet gå på en föreläsning från netscan. Eller om du jobbar nära med barn, se till att han kommer och föreläser för er på din arbetsplats. De 2½ timme föreläsningen tog gick snabbt, och jag tror att alla fick många nya infallsvinklar.
Kolla in netscans hemsida: www.netscan.se

Feminism till det yttersta,
Genus så jag blir tokig.


Att det är internationella kvinnodagen har nog ingen missat idag, i alla fall inte någon kvinna. Män skiter nog i det mer eller mindre. Jag med för den delen.
För jag tycker det har gått för långt. Feminister kacklar och tjattrar om jämställdhet- men är det jämtställt att bara kvinnorna har en dag i almenackan då, men inte männen? Den ironiske säger antagligen att restrerande dagar på året är mannens dagar, men det köper jag inte heller.
Och visst har feministerna rätt till en del- att vi ska jobba för jämställdhet, men när de riktiga radikala menar att nu ska männen stå tillbaka, för att de har diskriminerat kvinnorna i alla år är vi väl ändå ute och cyklar?? För det är ju ändå inte dagens män (oftas ändå) som har diskriminerat oss, utan männen i tidigare generationer! Och merparten av de ligger ju i graven idag. Och vad är det för sandlåde fasoner att "ge igen"? Målet är ju att vara jämställda ju!


Kanske skulle männen föda barn med?


Sen kan ju denna jämställdhet diskuteras. Jag hörde på radion idag om ett företag som gav alla kvinnliga anställda en ros, dagen till ära. Det var ju snällt, men hade det inte varit bättre att ge de anställda lika lön, oavsett kön?

"Varsågod Hertha, här får du en ros värd 20 kr, sen att din manliga medarbetare har 3000 kr mer i månadslön diskuterar vi inte!"

Det finns bara ett ord för det: KORKAT!

Och hur jämställd är egentligen föräldraledigheten? Där tar kvinnan oftas största delen av föräldraledigheten, och den första delen av den. Varför? Jo, för att barnet behöver sin mor... Det börjas tjatas om det redan på BB, där man ser till den nyfödda och nyblivna mamman. Den stackars pappan får hänga med på ett hörn och kanske lär barnmorskan pappan att byta en blöja. Vad är det som säger att en nybliven mamma kan byta en blöja bara för att hon är kvinna??

I många fall är det ju så att mamman måste vara hemma den första tiden, om hon ammar, men om barnet inte ammas, vad spelar de då för roll om det är mamman eller pappan som är hemma?

Anders har ju varit hemma nu i en dryg månad, sen Thor var 5 månader och det har gått utmärkt. Anders och jag är lika mycket föräldrar åt VÅRA barn- för det är inte mina barn, och inte heller enbart Anders, det är VÅRA!! Vi gör saker på olika sätt, men båda fungerar. Och är det inte väldigt diskriminerande mot många män att inte de får vara pappalediga tidigare under barnets liv? Från skitforumet "Familjeliv" (som komiskt nog har blivit utsett som Sveriges bästa internetforum) så hävdar många tjejer att det är deras RÄTTIGHET att vara hemma i början. Och att barnet behöver dem mest? Stackars barn, som har så inskränkta mammor som inte tror att deras partner är lika bra förälder. Och skaffar man inte barn med en partner som man tror blir en bra förälder? Varför misstror dessa tjejer att killarna inte kan ge de gemensamma barnen samma omsorg?


Thor har jätteroligt hemma med pappa!
Och gissa om jag längtade hem till dem när jag fick bilden...

Studier har visat att vi faktiskt gör skillnad redan på BB på små nyfödda flickor och pojkar. Och då kommer vi in på nästa ämne som jag kan reta gallfeber på mig. Detta extrema genustjat! Vissa förskolor har slutat kalla små töser för "hon" och gossar för "han". Det har blivit HEN- ett gemensamt namn där man ska se barnet och inte göra skillnad på han eller hon.

HEN??? Vad är det för idioti??
Det är skillnad på XX och XY, genetiskt, fysiskt och faktiskt även mentalt. Och vad är det för fel på det?
Jag vet inte om ni som har barn har tänkt på det, men se på BVC, på barnens tillväxtkurvor är det på flickor markerat med en röd linje och för pojkar.... blått! Och det ligger i programmet och kan inte ändras av BVC sköterskan. Pojkar och flickor har även olika kurvor för att de är och växer olika.
Iof kan jag tycka att man kan ändra alla linjer till röda, för de syns faktiskt bättre!

Nåväl, det är feminister som har arbetat för att få jämställdhet mellan män och kvinnor, och visst är det bra, men idag så är alla medvetna om att vi arbetar för jämställdhet, så varför då ha en Internationell Kvinnodag, om vi inte har en Internationell Man dag? 
Varför inte skrota hela idén och istället har Internatonella Jämställdhetsdagen, då vi kan uppmärksamma jämställdheten?

ELLER SKROTA HELA SKITEN OCH SKRIV IN 365 DAGAR AV INTERNATIONELLA HEN-DAGEN!

För mig betyder den här dagen nämligen något helt annat. Det är Temeldagen! Thelma, som vi kallar för Temlan, har ju inte sitt namn i almenackan så det här blir hennes "namnsdag". Thor har ju en namnsdag varje vecka.
Idag fick Thelma sin första semla... hon smakade lite grädde, annars var den roligast att kladda med!


Temla äter temla på temeldagen!

Söndag och strålande väder! Visst blir man glad?
Ännu gladare blev faktiskt jag i morse då jag fick sovmorgon, men framförallt kunde röra mig! Igår tog jag nämligen i som en liten gris på gymmet med styrketräningen och var rätt så mör när jag kom hem. Men jag måste erkänna något som sitter djupt inne... Den här slappmörten tycker faktsikt att det är riktigt skönt efteråt! Jag känner mig lätt, som jag flyger fram, tankad med ny energi och är grymt stolt över mig själv! Igår så belönade jag mig själv med att slappa i bastun efteråt och oj vad skönt det är! Jag gillar verkligen att basta! Tyvärr har vi inte plats för en bastu hemma, annars hade jag velat ha en!

Det känns i alla fall väldigt bra idag, visst känner jag att jag var och tränade igår, men det gör inte ont. Jag stretchade väldigt länge och noga igår och jag tror att det gjorde susen! Så nu tänkte jag inhandla lite ordentliga träningskläder. Jag har ju inte haft någon ordentlig träningsBH utan kört i en gammal amningsBH. Har fungerat, jag har ju inte någon större byst, men det kan kännas av ändå. Så en sådan och ett par träningsbyxor. Jag har nämligen fått för mig att har jag lite bättre kläder så blir det lite lättare att komma iväg.

Så idag drog vi iväg till Nacka Forum, hela Cirkus W. Och det var verkligen cirkus innan vi alla satt fastspända i bilen. Thelma fick en total härdsmälta. Trotsålder sliter på oss! Det är min payback för att Temlan var så lätt som bebis antar jag. Väl framme i Forum möter vi upp Elin, Per och Emma. Thelma pratar ju ganska så mycket om Emma hemma och det är för att de har så roligt ihop. Det är verkligen en fröjd att se dem ihop!

Efter lite energitankning satte tjejerna igång... Klappa Laban och bonka på skyltfönster, med ett bubblande skratt! Papporna fick besöka MediaMarkt och Claes Ohlsson och småtjejerna underhöll sig rätt så bra. På Claes Ohlsson satt de och "lagade mat" och serverade varandra. Dessvärre hade någon ställt fram en stor flaska med såpbubblor utan att skruva på korken... och självfallet skulle just Thelma ta tag i just den. Opps, en flaska såpbnubblor på golvet = snorhalt.

Med varsin liten påse med obetydligt innehåll (Thelma har en påse plugg i sin.. men det spelade ingen roll) så delade vi på oss. Papporna till ytterligare en tråk-butik (Kjell & Company) och mammor och barn mot HM.




Hålla kompisens hand är roligt!

Det var inte helt lätt att ta bilderna på tjejerna. Jag måste ha sett ganska så rolig ut när jag halvspringer bakom dom, med dubbelvagnen och tar kort.. men men! Jag bjuder på det!

Sen handlade jag mina efterlängtade träningskläder!

Ett par långa tights hamnade i påsen med!

Jag fick även ett nytt tangentbord. Behövdes eftersom en del tangenter på mitt förra höll på att gå in pension. Fick trycka flera gånger innan något hände.  Kvällens raid och framtida blogg och skoluppgifter blir nog betydligt lättare att genomföra nu!

Med tanke på att jag har kommit igång med att röra på mig igen tänkte jag dra igång en stegräkningstävling snart igen. Lite mera organiserad den här gången och en längre sträcka att gå. Tanken är att alla som vill vara med lägger en liten summa pengar (max 50 kr) så vi kan få till ett pris för vinnaren, och kanske etapppriser med. Ju flera vi blir desto finare pris kan vi få till! Alla som vill får vara med, oavsett var du bor! Jag tänkte att vi skulle starta i månadsskiftet mars/april. Förhoppningsvis är alla isfläckar borta då så vi verkligen kan dra ut på längre äventyr!
Om du är intresserad av att vara med- inboxa mig för en preliminär anmälan om att vara med!

Jag måste passa på att göra lite "smyg"reklam för en blogg som jag idag blivit medskribent på.
En tvättäkta World of Warcraftblogg, och hur det är att vara paladin.
En paladin för er som inte vet kan ha tre specc, alltså "fungera" på tre sätt.

Tankadin: Man spelar som tank, alltså står längts fram när vi ska döda en boss och tar stryk, en tank klarar av att hålla bossen till sig, och klarar av att ta mycket skada utan att dö. Tanken gör inte så mycket skada, men förhindrar att bossen hoppar på någon annan i raiden.
En Retridin: är en paladin som gör mycket skada, och det ofta. Tål inte lika mycket stryk som tankadinen, men ska bara skada bossen, inte hålla den till sig.
Holydin: en sådan som jag är, gör ingen skada alls (eller, mycket mycket lite!) men å andra sidan så healar, dvs ger tillbaka liv, till tanken, eller andra spelare.

I vårat guild (gille, eller som vissa säger: Familj) så är vi ganska många tjejer som spelar aktivt. Många av oss spelar just paladin. Jonna spelar tank, Rikke spelar retri och jag är Holy.
Jonna har tidigare spelat holy även hon, men nu bytt till tank. Jonna har sen tidigare haft en blogg om just paladin, som jag nu blivit medskribent på! Jätteskoj! Nu kommer alltså tre tjejer, med olika specc skriva en blogg ihop!
Hoppas du vill följa oss!

Har lagt upp en länk bland mina andra blogglänkar och vi kommer även uppdatera via facebook, annars är länken här!

http://livetsomholypaladin.blogspot.com